I framtiden så kommer robotar att ta hand om gamla, vi kommer riskera att bli kära i våra operativsystem och vi kommer kunna både prata och chatta med robotar som om dom vore både våra personliga assistenter och bästa vänner. Låter det rimligt? Enligt Gullers grupp, som nyligen besökte SXSW-framtidsmässan i Austin, är det vad vi måste förbereda oss på, inför framtiden. 

Jag fick riktiga obehagsrysningar på den här föreläsningen, faktiskt, för jag tycker tanken på att kunna prata med en – till synes – ”levande” robot känns otroligt läskig. 

Dom stora frågorna, om framtiden, för mig är nu: 

  • Hur kan vi rusta oss för den här typen av framtid? 
  • Hur kommer detta påverka människans sätt att kommunicera? 
  • Hur påverkar det kommunikatörens arbete? 

Jag tycker att det finns många intressanta science fiction-filmer som berör det här ämnet – utifrån den etiska aspekten kring robotar – såsom Her, som Gullers exempelvis tipsade om. En i publiken tipsade om serien Black Mirrors, som tydligen går på Netflix just nu. 

Science fiction-filmer jag känner till, sedan innan, i ämnet är exempelvis: 

  • A.I. Artificial Intelligence – film från 2001
  • I,Robot – film med Will Smith i huvudrollen, från 2004
  • Wall-E – animerad film från Pixar, från 2008
  • Äkta Människor – produktion av SVT, från 2012/13
  • Westworld – serie som går på HBO just nu, från 2016

A.I. Artificial Intelligence

Under föreläsningen tänkte jag mycket på filmen A.I. Artificial Intelligence, som verkligen berörde mig kraftigt när jag såg den första gången. Jag var själv ett barn när jag såg filmen, och filmen handlade om ett barn som är en robot, men vars högsta önskan är att vara en människa. Robotpojken överges av sina (mänskliga) föräldrar, och pojken glömmer aldrig och slutar aldrig sakna sin mamma. Fy, jag vill gråta när jag skriver detta. Tänk om det är så vi gör i framtiden? Skaffar ett ”robotbarn” som en slags ersättning/ett övningsbarn inför att skaffa ett riktigt barn, men som vi överger i skogen när vi får ett mänskligt barn? 

Tänk dig att DU var en robot – med en intelligens och känslor som är exakt som du är nu. Hur hade du känt inför att du är skapad av människan? Älskar du människan, som gav dig ”liv”? Vill du leva för att servera och underhålla din skapare, eller känner du kanske så mycket vanmakt inför din situation att du börjar drömma om att förinta människan (som i filmen I, Robot)?

Framtiden är verkligen full av både hot och möjligheter. Möjligheter är verkligen synonyma med hot och hot är synonyma med möjligheter. En insikt som drabbade mig var att eftersom robotar kommer kunna lära sig att kommunicera bättre med människan ju mer den kommunicerar med människan, så finns det kanske en risk att människan dels anpassar sitt språk och sitt sätt att kommunicera till hur robotar kommunicerar med oss, samtidigt som robotar anpassar sitt språk till oss. Hur kommer det påverka människans och robotars sätt att kommunicera, generellt sett? Svaret och följdfrågan blir ju som min vän Anna svarade när jag luftade mina tankar i ämnet: ”Ja, vad kommer först – hönan eller ägget?”

Hur tror du att människan och robotar på sikt kommer påverkas av den snabba teknikutvecklingen som sker nu?