Livet som 25 år 

Mina föräldrar har alltid sagt till mig att dom känner sig som 25-åringar. Att man liksom förblir ungefär densamma person som man är, från att man är 25 år och framåt. 



Här kan ni alltså se sista bilden på mig som 24-åring! Bättre än såhär blir jag tydligen inte. 

Nu är jag 25 år och närmare 30 år än 20 år. En skillnad som jag faktiskt upplever som ganska dramatisk. Det är så mycket man ska ha hunnit när man är 30 år, eller hur? Det är en slags milstolpe. Och dessutom så när man är 30 så är man liksom snart 40 år. Och då ska man ju dessutom ha hunnit en himla massa saker! 





Jag har alltid firat mina födelsedagar ganska så storslaget, men tack och lov så insåg jag mina begränsningar i tid inför den här veckan, och valde bort stort firande i år. Funderade på om jag skulle orka fira mig själv alls, men då föreslog mina föräldrar att vi kunde fira deras födelsedagar och min födelsedag samtidigt, hemma hos dom. Och det tyckte jag ju kändes väldigt praktiskt. Sen fick jag en inbjudan där det stod ”Välkommen till Majas 25-årskalas!”, hehe 😅👌 Kanske är tur att ens föräldrar i alla fall alltid kommer tycka att man är en bebis? 


Hursomhelst så har jag skjutit upp firandet på obestämd tid, och istället åt jag och Angelica lite halvt oplanerad middag hemma hos mig igår kväll! Väldigt mysigt och väldigt lagom för i år.

Grattis till mig på 25-årsdagen! 

2 Comments

  1. Clara mars 26, 2017 at 21:51

    Men stort grattis på din dag! Du har en poäng men blir aldrig äldre än 25 😀

    Reply
    1. Maja Hurtigh mars 27, 2017 at 17:21

      Tusen tack, Clara! 😃❤️✨ Jo, snart blir jag säkert också varse om detta 🙊🙈🎈

      Reply

Hur går dina tankar om ämnet?

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.