Maja Hurtigh

Medie- och Kommunikationsvetare

Månad: augusti 2017

Jenny Jenny 

Den här sommaren har susat förbi i raketfart och det finns så mycket jag vill dela med dig. Nu i somras träffade jag och lillprinsen exempelvis underbara Jenny, en vacker dag i juli! 

Jennys (Jennyjenny) son, Malins (göteborgsmamman) dotter och min lille prins går på förskolan tillsammans. Vi ses ofta i dörren och småpratar, men det är inte ofta vi får tid att ses utanför förskolan. Men så i juli hände det äntligen! 

Jenny har tagit samtliga fotografier ovan, och som ni kan se så är hon en fantastisk fotograf! Den här morgonen hade jag en vansinnig otur, på så vis att min telefon inte ville starta! Jag lyckades få liv i telefonen dagen efter, men den här dagen till ära så tog jag därför också med mig min systemkamera istället.

Men tror du jag har laddat över bilderna än? Ja, idag, äntligen! Fotografierna nedan har jag tagit 🤓📸✨


Ja, så kan det gå. Så därmed fick min systemkamera äntligen göra premiär! Och jag kan tycka att mina bilder faktiskt blev bättre och bättre under dagen, även om det ju är svårt att komma ifrån hur väldigt bekvämt det är att bara ta bilder med telefonen 😁

Tusen tack för alla vackra bilder och en fantastiskt underbar dag, Jenny! 💖

Nya lagen skyddar mitt barn från våld och pedofili – eller? 


Nu i sommar så publicerades min artikel Barn borde få synas och höras fritt – även på nätet, i GP. Där berättade jag om den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som snart kommer införas. Med den lagen kan barn och unga under 16 år att behöva målsmans tillstånd för att kunna registrera sig på hemsidor som lagrar personuppgifter, såsom i exempelvis sociala medier. Jag menar att unga behöver få ha en egen röst – oberoende vuxna – på nätet, att demokrati och yttrandefrihet bör finnas till för alla, samt att också barn borde få synas och höras.

Efter att jag delade mitt inlägg Ålderism – är du drabbad?, den 6 augusti, som handlade om den nya lagen så har intresset för den nya dataskyddsförordningen ökat. Den 10 augusti delade exempelvis SVT nyheten Barns integritetsskydd på nätet stärks.

Det vanligaste argumentet jag får höra, till att den nya lagen är bra, är att nya dataskyddsförordningen kommer skydda våra barn från mobbning, våld och pedofili på nätet. Men jag undrar om sanningen istället kan vara det motsatta – att vi nu plötsligt kommer låsa in en stor mängd barn med nära våldsutövare och pedofiler. 


Ja, visst är det frestande att som vuxen försöka kontrollera alla sina barns relationer? Men – som vida känt är – så går det ju inte. Pedofili och mobbning finns även utanför internet – i det verkliga livet. Och ofta är brottsutövaren en nära anhörig till offret. Inte lika ofta en främling på nätet. 

jagvillveta.se

Våld och pedofili drabbas barn oftast av i nära relationer. Pedofiler kan bygga upp en relation till en familj och ett barn i många års tid innan hen begår övergrepp. ”Pedofiler finns där barn finns”, enligt Treskablinoll. Om vi ska förbjuda barn att vistas på nätet, ska vi då också förbjuda dem att infinna sig i förskolor, skolor, idrottsföreningar, kulturskolor, bibliotek, lekplatser, hus, lägenheter och alla andra platser där barn finns också? 

Enligt Brottsrummet så utsätts många barn för brott hemma. Vart tionde barn i Sverige upplever våld inom familjen. Vart tjugonde barn upplever det ofta. Enligt Unicefs artikel Våld mot barn så har antalet anmälningar ökat med 21 procent sedan 2008. Sedan 2008 har antalet anmälda misshandelsbrott mot barn 0–17 år ökat med 38 procent, enligt BRÅ. Betyder det att det sker mer våld mot barn, eller kan det innebära att anmälningarna har ökat

Att ha en stark relation med och anknytning till en annan vårdande vuxen kan vara en skyddsfaktor, när det handlar om våld mot barn, men även en god relation till syskon eller vänner kan mildra effekterna av stressen och ge stöd, skriver Våldmotnära. Bortsett från att vissa yrkesgrupper numera är skyldiga till att anmäla till socialtjänsten om en misstänker att barn är utsatta för brott – vore det vansinnigt att påstå att anmälningarna kan ha ökat också tack vare internet och sociala medier? År 2004 grundades Facebook. År 2009 rankades Facebook som den mest använda sociala internettjänsten i hela världen. Jag tänker att de ökade anmälningarna också kan ha påverkats av det utbredda användandet av sociala medier, av unga. 

Enligt Statens Medieråd så gör sociala medier det möjligt att finna och skapa gemenskaper som inte begränsas av geografisk plats. Internet kan vara den plats där man kan prova nya tankar eller beteenden. Det kan exempelvis handla om att publicera länkar till artiklar eller att ingå i politiskt engagerande grupper. Sociala medier erbjuder möjligheter att väcka diskussioner i olika frågor och det är alltså inte längre bara de med tillgång till de traditionella mediekanalerna som kan göra sin röst hörd – i sociala medier har fler möjlighet att dela med sig och ta del av andras tankar och åsikter. På sociala medier kan människor finna gemenskap och styrka genom att dela med sig av erfarenheter och mötas över kulturella gränser. Är det verkligen en större fördel än fördärv att strypa ungas möjligheter till samtal och mobilisering? 

Tänk om offer, som tidigare har kunnat finna hjälp och stöd via sociala medier, plötsligt inte kan få den hjälp de behöver? Tänk om vårdnadshavare utnyttjar den nya lagen till att isolera sina barn och förbjuda dem till att finnas på sociala medier, för att undvika att barnet avslöjar familjeangelägenheter, och bevara kontrollen över sina barn? 

Argumentet om att det är bra att föräldrarna äger kontrollen är det vanligaste argumentet jag hör om att det är bra att införa den nya lagen, men jag håller inte med. Vänner och främlingar på sociala medier behöver nödvändigtvis inte vara hoten. De kan vara räddningen. 

Framgångsrik kommunikation med Bossbloggen 

För en tid sedan så hörde Clara Löfvenhamn av sig till mig, berättade att hon skulle komma från Skåne till Göteborg, och frågade om jag ville ses – vilket jag mer än gärna ville! Löfvenhamns schema för dagen var fullspäckat till bredden, så till sonens stora glädje valde vi att fika på centralstationen och vi fick alla en väldigt spännande förmiddag. 

Löfvenhamn driver ledarskapsbloggen Bossbloggen, vars mål är att utveckla morgondagens ledare! Hon är utbildad inom journalistik, ledarskap och organisation och är en person full av sprudlande energi och karisma. Vi delade ett riktigt inspirationsrikt samtal om medier och ledarskap, vilka båda kvalar in som mina favoritämnen. Kanske eftersom båda ämnena i grunden handlar om framgångsrik kommunikation och strategier 🤓📚🔗

Vi fick alltså en fantastisk förmiddag tillsammans, och det var spännande att få höra mer av Löfvenhamns tankar om bloggande, medier och ledarskap! Tusen tack för att du hörde av dig, Clara, så vi kunde spendera den här härliga morgonen tillsammans 😍🙌✨

Vill du lära dig mer om medier och kommunikation? Besök gärna fliken Mediekritan, här på majahurtigh.se 📊📚🔗

Ålderism – är du drabbad? 

Precis som jag skrev i PR-strategi på sociala medier så driver John Mellkvist en PR-strategi, via sociala medier, för att lyfta ålderismÅlderism kan, i stora drag, förklaras som fenomenet att samhället nedvärderar äldres arbetsförmåga, på grund av ålder. Detta fenomen försöker Mellkvist motarbeta – bland annat i sin artikel Gubbarna och tanterna blir trendsättare, i Resumé. 

Det här ämnet tycker jag är otroligt viktigt, och upplever att det verkligen är på tiden att någon vågar lyfta ämnet ”mångfald” i fler aspekter, i medier. Men jag kan också uppleva att vi alla också borde lyfta hur orimligt det är att kvinnor så sällan syns i diverse medier. 

”Kvinnor utgör hälften av världens befolkning, men förekommer bara i en knapp fjärdedel av det globala nyhetsflödet. Den globala undersökningen Who makes the news – Global Media Monitoring Project Report 2010 visar att andelen nyhetsinslag eller artiklar med en kvinna som huvudsakligt nyhetssubjekt (det vill säga den person som en artikel eller ett tv/radio-inslag handlar om) var 24 procent år 2010. 

I Sverige var siffran något högre, 32 procent. Trots en förhållandevis hög medvetenhet och levande debatt om frågan, har andelen varit i princip den samma i Sverige sedan 1990-talet.” 

Statens Medieråd

Bilder av sidor inuti Svensk Damtidning, nr 32 2017 

I våras sände Kobra ett avsnitt som handlade om kvinnors övergångsålder – även känt som ”menopause” – eller med andra ord ”klimakteriet”, vilket jag skrev om i våras under rubriken Klimakterie-Kobra. Där avslöjade jag också att jag gärna läser Svensk Damtidning eftersom det är en av få tidningar som lyfter och skriver om äldre kvinnor. Jag tycker verkligen att det är tragiskt att äldre kvinnor plötsligt ses som utdaterade och obrukbara på en helt annan nivå än hur äldre män ses. Är det för att kvinnor går igenom klimakteriet? Bör kvinnors duglighet endast baseras på huruvida de kan föda barn eller inte? Svar: Nej, självklart inte. 

På samma vis är det lika märkligt för mig att unga är så illa representerade i medier. Nu i sommar så publicerades min artikel Barn borde få synas och höras fritt – även på nätet, i GP. Där berättade jag om den nya lagstiftningen som snart kommer införas, på sociala medier. 

”I april 2017 antog EU den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som innebär att Sverige kommer att vara tvunget att införa en åldersgräns på internet. Med den lagen kan barn och unga under 16 år att behöva målsmans tillstånd för att kunna registrera sig på hemsidor som lagrar personuppgifter, såsom i exempelvis sociala medier. Nu i dagarna presenterar regeringen en utredning med förslag på hur den svenska lagstiftningen ska anpassas till den nya förordningen.

[…]

Av 4 614 artiklar så fick unga upp till 25 år endast komma till tals i 4,4 procent av fallen, i Ung Media Sveriges och Svenska Journalistförbundets gemensamma utredning Unga i Medier. När vuxna inte lyfter ungas röster i medier, parallellt med att unga nu själva inte får hävda sig, vad kommer då hända med samhället? Kommer unga verkligen kunna känna sig sedda och hörda? Kommer de kunna intressera sig och ens förstå nyttan med demokrati i samhället?

Bara det faktum att unga knappt kommer till tals i medier, och att frågan om ungas tillåtelse till närvaro på sociala medier knappt har synts till på dagordningen, menar jag tydligt visar att unga ändå behöver få ha en egen röst – och då även på nätet. Demokrati och yttrandefrihet bör finnas till för alla. Även barn borde få synas och höras.”

Maja Hurtigh

Summa sumarum är att när vi pratar om mångfald så behöver vi prata om män och kvinnor, gamla och unga, hetero och homo, vita och mörka, samt fattiga och rika. Fördomar skadar mer än de förbättrar. 

Samhället behöver alla människor, och att exkludera en hel grupp på grund av fördomar är inte bara förkastligt. Det skadar dessutom vårt demokratiska samhälle. 

PR-strategi på sociala medier 

Samtidigt som det är lätt att påstå att sociala medier lever sitt egna liv så vill jag också poängtera att det ofta är en stark medieprofil eller skicklig PR-strateg bakom en stor kampanj på sociala medier. Ett exempel på en PR-kampanj som får alltmer uppmärksamhet, och som sprider sig på sociala medier och hela vägen in till TV-soffan, är den sociala medier-kampanj som John Mellkvist, Head of Future and Strategy på Mindmakers PR, startade och driver via LinkedIn! 

Notera att Mellkvist argumenterar för varför det är viktigt att vi börjar prata om ålder (vilket jag, för övrigt, tycker är ett väldigt viktigt ämne) och ålderism, men också att han avslutar varje mening med att uppmana ANDRA till att vi alla andra också bör och ska diskutera samma ämne – både privat, i arbetslivet och, inte minst – på sociala medier. Mellkvist aktualiserar ämnet ”ålderism” (ett egenmyntat begrepp för att sätta ord på ett fenomen – något som också ofta är en PR-strategi), men uppmuntrar även andra till att prata om samma ämne, för att få stor spridning på ämnet. Alltså är det ofta en PR-strateg som arbetar med att sätta dagordningen hos både privatpersoner och stora mediehus. 

På ett liknande vis gjorde jag ett försök att skapa en sociala medier-kampanj för Daniel Redgert, PR-chef för Perfect Day Media, i samband med publiceringen av hans nya bok Vem fan är han??.  

Daniel Redgert är känd som PR-geniet som gjorde sig känd genom att bland annat ta bilder på sig själv med olika kändisar och sedan dela bilderna på sina sociala medier. När jag insåg att bokens omslag bestod av en bild på Redgert så tänkte jag att det var som upplagt för att ta en bild på sig själv och boken, för att sedan dela bilden på sociala medier. Det skulle inte alls förvåna mig om detta var tanken från början, med valet av omslagsbild. Alltså hakade jag på ”idén”, delade en bild föreställande mig med boken, varpå Redgert i sin tur sedan delade min bild på sin egna instagram. När andra nu har sett att en läsares bild blivit delad av själva PR-geniet självt så lär förhoppningsvis andra haka på och göra likadant, i hopp om att få sina egna fanbilder delade. Läsaren kan leva på hoppet om uppmärksamhet genom att dela en bild, den som får sin bild delad av Daniel Redgert får utrymme och uppmärksamhet via Redgerts sociala medier, samtidigt som Redgert därmed får gratis reklam-rekommendationer av sina följare till ännu fler följare och läsare, via hans följares egna kanaler. Win-win! På så vis är en sociala medier-strategi/kampanj skapad. 

Nu ska det bli spännande att se vilka fler som hakar på trenden! Du har väl beställt boken? Är du den nästa personen som får sin bild delad på Daniel Redgerts sociala medier? #vemfanärhan #nuvetjag 🤓

Vill du ta del av fler reflektioner om medier och kommunikation? Läs gärna mer på fliken Mediekritan, här på majahurtigh.se 📊📚🔗

© 2017 Maja Hurtigh

Tema av Anders NorenUpp ↑