Maja Hurtigh

Medie- och Kommunikationsvetare

Månad: september 2017 (sida 2 av 2)

Prosumers på sociala medier 

Med hjälp av inlägget Influencers hotade av krav på annonsmärkningar? blev jag upplyst om att bilden nedan föreställer Nina Jansdotter, Linda Björck, Ida Sjöholm, Henrik Björklund, Peter Meurling, Olle Leckne, Jacqueline Kothbauer, Charlotte Hågård, Ulrika Mårthén, Jan Paulusz och Annica Thorberg, som influencers, samt Lisa Gunnarsson och Oscar Rydman från LinkedIn. Tusen tack för alla tips!

Foto från Linda Björck

När jag skrev föregående inlägg så var jag övertygad om att LinkedIn själva utsett och utbildar LinkedIn-influencers, men så tänkte tydligen inte LinkedIn. Det visade sig, i kommentarsfältet på LinkedIn, att dessa personer själva organiserat sig för att boka möten med LinkedIn – precis som en egenbildad fokusgrupp!

Alltså är det fortfarande fritt fram för vem som helst att kalla sig för en influencer, på LinkedIn!

Peter Meurling menar att gruppen inte fungerar som fokusgrupp, men det vore väl vansinnigt om LinkedIn inte tog tillvara på de tankar som LinkedIn-experterna/-influencers bidrar med?

”En fokusgrupp är en grupp människor som samlas för att gemensamt fokusera på en fråga. De kan träffas en gång eller flera, beroende på frågans art. En fokusgrupp är en gruppintervju, med utvalda deltagare och tydligt syfte. Det bör även finnas en ledare, som inte ingår i gruppen. […] Till exempel kan en utvald grupp externa intressenter få diskutera sina synpunkter och sina värderingar om en fråga som är viktig för organisationen att få svar på, till exempel vad de som använder organisationens tjänster tycker om dem och vad de skulle vilja förändra. Man får en utifrån-in bedömning av verksamheten.” – Föreningsgruppen 

Det är intressant att se hur det skapas fokusgrupper på sociala medier! Tidigare har företag varit tvungna att bilda fokusgrupper som testar ett företags produkter, men idag behövs inte det. Sociala medier bidrar till att personer grupperar och organiserar sig av egen kraft. Exempelvis kan en influencer fråga sina läsare vad de tycker om en produkt, på ett formulär via sin medieplattform, och få svar från sin målgrupp direkt!

”Att arbeta med en fokusgrupp är en kvalitativ forskningsmetod vid vilken en grupp människor utfrågas kring deras uppfattningar, åsikter, tro och attityder gentemot en vara, en tjänst, ett koncept, en reklamkampanj, en idé, en förpackning etc. […] Frågorna är ställda till hela gruppen och uppmuntrar till diskussion. Fokusgruppen leds av en moderator som ska sköta intervjun utan att vara alltför styrande. Metoden är ett viktigt verktyg inom marknadsföring för att få feedback om nya produkter och tjänster innan de lanseras till en större publik.” – Wikipedia

Så arbetar Isabella Löwengrip. När hon utformar en ny sko kan hon direkt, på bloggen, fråga alla sina följare hur dem tycker att den perfekta skon ska vara, och därefter omedelbart skapa exakt det som följaren vill ha och kan tänka sig att köpa. Alla hennes följare (som vi alla vet är en stor skara personer) blir hennes alldeles egen fokusgrupp. Vi blir alla så kallade procumers, som Alexander Bard säger i en intervju med Resumé.

– Allt som görs i dag uppstår i en konstant interaktivitet mellan mig som kund och dig som producent. Det betyder att vi alla blir ”procumers” [sic], det vill säga att producenten och konsumenten upplöses som roller, säger Alexander Bard, till Resumé.

Och så verkar det även vara på LinkedIn! Det väcker många frågor hos mig. Hur kommer det sig att LinkedIn inte vill ge en skälig ersättning till personer som hjälper till med att utveckla LinkedIn som en sociala medier-plattform?


Handlar det om att det kan bli problematik med annonseringar på sociala medier? Om LinkedIn-experter får ersättning för sitt arbete med att utbilda andra LinkedIn-användare, blir de då skyldiga att annonsmärka sina inlägg om LinkedIn? På samma vis som exempelvis Isabella Löwengrip är skyldig att annonsmärka sina inlägg om sitt egna skomärke Flattered? Reklamombudsmannens opinionsnämnd fällde ett av Isabella Löwengrips inlägg för så kallad smygreklam av den typen, i oktober 2016.

Både Sveriges lagar och LinkedIns regler är ännu inte så tydliga när det gäller detta, trots att sociala medier funnits i många år. På LinkedIns användaravtal går det bland annat att läsa (notera att detta är utdrag ur en mycket längre text):

Jag antar att detta betyder att du som företagare, och du som anställd, får skriva om precis vad som helst som kan marknadsföra din egen profil. För om du gör det så borde ditt inläggs innehåll inte tolkas som reklam… Eller? Jag har börjat gräva i hur det egentligen ligger till och inväntar nu svar, men tillsvidare kan vi ju spåna!

Hur tolkar du Sveriges lagar och LinkedIns regler? Får vem som helst  rekommendera vad som helst till andra, på egna medieplattformar och på sociala medier?

Influencers hotade av krav på annonsmärkningar? 

När jag var på Almedalsveckan i somras så talades det väldigt mycket om native advertising och influencersNative advertising handlar om redaktionellt liknande texter som har betalat för sitt utrymme och därmed i själva verket är annonser, även om de ser ut som vanliga tidningsartiklar. Influencer är ett annat ord för opinionsbildare, men då man vanligtvis avser en person som bloggar, instagrammar eller youtubear, och därmed har blivit en känd medieprofil.

Under Almedalsveckans många seminarier reagerade jag på att influencers fick bära mycket skuld och ansvar gällande annonsmärknings-problematiken, trots att det samtidigt tydligt framgick att även de stora mediehusen var osäkra på vad som gäller när. I resonemangen på scenerna nämnde dessutom ingen att instagram redan då höll på att lansera en ny funktion och möjlighet till annonsmärkning på instagram-inlägg! Att jag själv inte nämnde något vet jag inte huruvida det var street smart eller inte, men där och då ifrågasatte jag mina egna källor och huruvida jag själv läst felaktiga uppgifter. Men nu kan vi med säkerhet alltså veta att jag var väl påläst eftersom möjligheten till annonsmärkning nu finns på instagram.

Nu i veckan så har alltså lanseringen av möjligheten till annonseringsmärkning på instagram fått väldigt stor uppmärksamhet i diverse tidningar, såsom på Breakit och i Resumé. Clara Lidström reagerade, liksom jag, på att ordalagen om influencers är väldigt hårda i dessa artiklar, även här. Som i Breakits rubrik ”Stort maktskifte på Instagram när stjärnorna tvingas tagga reklam” och Resumés rubrik ”Instagrams nya annonsmärkning kan bli svettig för influencers”.

Av alla influencers jag har pratat med, om den här nya möjligheten att märka annonser, så har ALLA varit väldigt positivt inställda till den här möjligheten till annonsmärkning! Utropen har snarare varit ”Äntligen!” än ”Nooo!”. Dels eftersom öppenheten till följaren blir mer transparens, men också för att transparensen till företagen ökar. Detta har influencern mycket att vinna på! Och det är också en positiv nyhet för de som har en mindre skara följare, eftersom det kan synliggöra att personer med mindre följarskaror kan ha större inverkan med sina inlägg än vad konton med större följarskaror har.

Men vem är en influencer då? Kan alla som vill kalla sig för influencers? Begreppet håller på att bli urvattnat, enligt många, eftersom det inte finns några strikta regler om vem som får kalla sig själv för en influencer. Men häromdagen fick jag se att LinkedIn har föregått den problematiken genom att själva peka ut vilka som – enligt LinkedIn – kan kalla sig för influencers! Smart drag av LinkedIn, tycker jag.

Bland Nordens influencers finner vi exempelvis Linda Björck och Nina Jansdotter, men jag erkänner att jag faktiskt inte känner igen övriga personer på bilden nedan. Vilka LinkedIn-influencers känner du igen, på bilden nedan?

Foto från Linda Björck

Jag undrar också hur dina framtidsspaningar ser ut! Vad tror du om framtiden för influencers? Kommer annonsmärkningsmöjligheter göra en influencer mer trovärdig? Och tror du att även LinkedIn kommer välja att erbjuda en möjlighet att annonsmärka inlägg?

EDIT 2017-09-23: LinkedIn har inte utsett dessa personerna till ”the influencers”, utan vem som helst kan fortfarande kalla sig själv för en influencer.

Sociala mediers komplexitet

Det väldigt speciella med sociala medier är att vad som helst kan gå från att vara en viskning – i en sluten låda, ute i cyberrymden – till att plötsligt vara ett starkt vrål på en öppen, offentlig plats. 

Skillnaden mellan ett offentligt samtal på ett torg och ett offentligt samtal på sociala medier är ju att varje sociala medier-samtal kan ropas ut som i enorma megafoner, utan någon som helst dyr teknisk support, men med kruxet att det inte är trådstartaren eller den som kommenterar som egentligen avgör om samtalet kommer att vara viskande eller nästintill utbasunerat i Morgonsoffan-stil. Den som delar ett inlägg eller en nyhet på sociala medier är egentligen inte den som avgör eller bestämmer huruvida samtalet kommer ropas ut eller knappt höras.

Konversationen nedan tycker jag definierar det odefinierbara och komplexiteten med dagens sociala medier (OBS! Bilden är delad med trådstartarens godkännande):


Det hela gör att själva definitionen av en ”kändis”, ”medieprofil”, ”opinionsbildare”, och ”influencer” är väldigt odefinierbar. Beroende på en Facebook-delad pressreleases popularitet så kan en författare plötsligt vara opinionsbildare (exempelvis Camilla Läckberg) och en politiker (exempelvis Hanif Bali) en influencer. Själva definitionerna blir svåra att precisera, och att placera in människor i fack blir nästintill omöjligt.

Kuggfråga: Är en aktivt twittrande politiker verkligen en politiker, eller är hen istället en frilansande journalist utan uppdrag, en snart publicerad författare (á la Jonas Gardell) eller i själva verket en influencer, som snart kan vänta sig sponsrade pengar, i samarbete med Löwengrip Care & Color? Kan en och samma person vara allting samtidigt?

Nyare inlägg

© 2018 Maja Hurtigh

Tema av Anders NorenUpp ↑