Maja Hurtigh

Medie- och Kommunikationsvetare

Etikett: Elaine Eksvärd

Kvinnlig politisk organisering på sociala medier

I artikeln ”Hur gick det till?” skriver Clara ”Underbaraclara” Lidström om hur hennes år har kantats av motgångar, framgångar och en envis tro på feminism. 

Jag har följt Clara Lidström i många år och är övertygad om att hon, Natashja Blomberg, Elaine Eksvärd,  Sandra Beijer och Cissi Wallin Blomberg är de som i grunden har möjliggjort att #metoo-kampanjen fått så stort fäste i Sverige. Under alla år jag har följt dem så har jag lärt mig allt mer om feminism. Det är verkligen helt fantastiskt att tänka på hur mitt liv är så massivt påverkat av digitaliseringen, bloggar, sociala medier och just dessa kvinnor. Vem hade jag varit utan dem? Det är med all säkerhet som just de (och säkert många fler) har varit bidragande till att ha utbildat en hel generation unga kvinnor om feminism.

Jag minns när Isabella Löwengrip skrev sin antifeministiska artikel, år 2014, där Löwengrip bland annat skrev: ”Jag är inte feminist, utan tycker att feminister är ett gäng kränkta vita medelklass-kvinnor sittandes med rödvin runt ett bord och hittar på frågor att strida för”, enligt Aftonbladet. Den artikeln verkar vara borttagen från hennes hemsida idag, och jag är övertygad om att Isabella Löwengrip inte längre resonerar så. Och till hennes försvar så har hon på många andra sätt varit en feministisk förebild, utan att sätta ordet ”feminist” som etikett på sig själv, precis som hon också skrev i den artikeln .

Men det var med den artikeln som jag plötsligt insåg hur mycket jag har lärt mig och faktiskt nått the point of no return! Aldrig mer skulle jag kunna ta av mig mina genusglasögon efter behag, utan efter all läsning och inlärning hos flera feministiska plattformar så hade jag nu själv blivit en inbiten feminist, som förstod att jag hade ett verkligt värde som människa och inte bara som kvinna. Tiden efter det blev turbulent för mig, med mycket ifrågasättande om hur jag verkligen skulle leva mitt liv, samtidigt som min egen mission med att frälsa andra oinsatta tog fart, på riktigt.

De senaste veckorna har säkert varit känslomässiga för många, på många sätt, när fler insett hur starka vi kvinnor är tillsammans! Att vi kvinnor har lyckats organisera oss politiskt, tack vare bloggar och sociala medier, är helt fantastiskt. Låt oss fortsätta med det.

Tusen tack, Clara Lidström, Elaine Eksvärd, Natashja Blomberg, Sandra Beijer och Cissi Wallin, på så många plan ❤️

Nya lagen skyddar mitt barn från våld och pedofili – eller? 


Nu i sommar så publicerades min artikel Barn borde få synas och höras fritt – även på nätet, i GP. Där berättade jag om den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som snart kommer införas. Med den lagen kan barn och unga under 16 år att behöva målsmans tillstånd för att kunna registrera sig på hemsidor som lagrar personuppgifter, såsom i exempelvis sociala medier. Jag menar att unga behöver få ha en egen röst – oberoende vuxna – på nätet, att demokrati och yttrandefrihet bör finnas till för alla, samt att också barn borde få synas och höras.

Efter att jag delade mitt inlägg Ålderism – är du drabbad?, den 6 augusti, som handlade om den nya lagen så har intresset för den nya dataskyddsförordningen ökat. Den 10 augusti delade exempelvis SVT nyheten Barns integritetsskydd på nätet stärks.

Det vanligaste argumentet jag får höra, till att den nya lagen är bra, är att nya dataskyddsförordningen kommer skydda våra barn från mobbning, våld och pedofili på nätet. Men jag undrar om sanningen istället kan vara det motsatta – att vi nu plötsligt kommer låsa in en stor mängd barn med nära våldsutövare och pedofiler. 


Ja, visst är det frestande att som vuxen försöka kontrollera alla sina barns relationer? Men – som vida känt är – så går det ju inte. Pedofili och mobbning finns även utanför internet – i det verkliga livet. Och ofta är brottsutövaren en nära anhörig till offret. Inte lika ofta en främling på nätet. 

jagvillveta.se

Våld och pedofili drabbas barn oftast av i nära relationer. Pedofiler kan bygga upp en relation till en familj och ett barn i många års tid innan hen begår övergrepp. ”Pedofiler finns där barn finns”, enligt Treskablinoll. Om vi ska förbjuda barn att vistas på nätet, ska vi då också förbjuda dem att infinna sig i förskolor, skolor, idrottsföreningar, kulturskolor, bibliotek, lekplatser, hus, lägenheter och alla andra platser där barn finns också? 

Enligt Brottsrummet så utsätts många barn för brott hemma. Vart tionde barn i Sverige upplever våld inom familjen. Vart tjugonde barn upplever det ofta. Enligt Unicefs artikel Våld mot barn så har antalet anmälningar ökat med 21 procent sedan 2008. Sedan 2008 har antalet anmälda misshandelsbrott mot barn 0–17 år ökat med 38 procent, enligt BRÅ. Betyder det att det sker mer våld mot barn, eller kan det innebära att anmälningarna har ökat

Att ha en stark relation med och anknytning till en annan vårdande vuxen kan vara en skyddsfaktor, när det handlar om våld mot barn, men även en god relation till syskon eller vänner kan mildra effekterna av stressen och ge stöd, skriver Våldmotnära. Bortsett från att vissa yrkesgrupper numera är skyldiga till att anmäla till socialtjänsten om en misstänker att barn är utsatta för brott – vore det vansinnigt att påstå att anmälningarna kan ha ökat också tack vare internet och sociala medier? År 2004 grundades Facebook. År 2009 rankades Facebook som den mest använda sociala internettjänsten i hela världen. Jag tänker att de ökade anmälningarna också kan ha påverkats av det utbredda användandet av sociala medier, av unga. 

Enligt Statens Medieråd så gör sociala medier det möjligt att finna och skapa gemenskaper som inte begränsas av geografisk plats. Internet kan vara den plats där man kan prova nya tankar eller beteenden. Det kan exempelvis handla om att publicera länkar till artiklar eller att ingå i politiskt engagerande grupper. Sociala medier erbjuder möjligheter att väcka diskussioner i olika frågor och det är alltså inte längre bara de med tillgång till de traditionella mediekanalerna som kan göra sin röst hörd – i sociala medier har fler möjlighet att dela med sig och ta del av andras tankar och åsikter. På sociala medier kan människor finna gemenskap och styrka genom att dela med sig av erfarenheter och mötas över kulturella gränser. Är det verkligen en större fördel än fördärv att strypa ungas möjligheter till samtal och mobilisering? 

Tänk om offer, som tidigare har kunnat finna hjälp och stöd via sociala medier, plötsligt inte kan få den hjälp de behöver? Tänk om vårdnadshavare utnyttjar den nya lagen till att isolera sina barn och förbjuda dem till att finnas på sociala medier, för att undvika att barnet avslöjar familjeangelägenheter, och bevara kontrollen över sina barn? 

Argumentet om att det är bra att föräldrarna äger kontrollen är det vanligaste argumentet jag hör om att det är bra att införa den nya lagen, men jag håller inte med. Vänner och främlingar på sociala medier behöver nödvändigtvis inte vara hoten. De kan vara räddningen. 

© 2017 Maja Hurtigh

Tema av Anders NorenUpp ↑