Maja Hurtigh

Medie- och Kommunikationsvetare

Etikett: johnmellkvist

Nya lagen skyddar mitt barn från våld och pedofili – eller? 


Nu i sommar så publicerades min artikel Barn borde få synas och höras fritt – även på nätet, i GP. Där berättade jag om den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som snart kommer införas. Med den lagen kan barn och unga under 16 år att behöva målsmans tillstånd för att kunna registrera sig på hemsidor som lagrar personuppgifter, såsom i exempelvis sociala medier. Jag menar att unga behöver få ha en egen röst – oberoende vuxna – på nätet, att demokrati och yttrandefrihet bör finnas till för alla, samt att också barn borde få synas och höras.

Efter att jag delade mitt inlägg Ålderism – är du drabbad?, den 6 augusti, som handlade om den nya lagen så har intresset för den nya dataskyddsförordningen ökat. Den 10 augusti delade exempelvis SVT nyheten Barns integritetsskydd på nätet stärks.

Det vanligaste argumentet jag får höra, till att den nya lagen är bra, är att nya dataskyddsförordningen kommer skydda våra barn från mobbning, våld och pedofili på nätet. Men jag undrar om sanningen istället kan vara det motsatta – att vi nu plötsligt kommer låsa in en stor mängd barn med nära våldsutövare och pedofiler. 


Ja, visst är det frestande att som vuxen försöka kontrollera alla sina barns relationer? Men – som vida känt är – så går det ju inte. Pedofili och mobbning finns även utanför internet – i det verkliga livet. Och ofta är brottsutövaren en nära anhörig till offret. Inte lika ofta en främling på nätet. 

jagvillveta.se

Våld och pedofili drabbas barn oftast av i nära relationer. Pedofiler kan bygga upp en relation till en familj och ett barn i många års tid innan hen begår övergrepp. ”Pedofiler finns där barn finns”, enligt Treskablinoll. Om vi ska förbjuda barn att vistas på nätet, ska vi då också förbjuda dem att infinna sig i förskolor, skolor, idrottsföreningar, kulturskolor, bibliotek, lekplatser, hus, lägenheter och alla andra platser där barn finns också? 

Enligt Brottsrummet så utsätts många barn för brott hemma. Vart tionde barn i Sverige upplever våld inom familjen. Vart tjugonde barn upplever det ofta. Enligt Unicefs artikel Våld mot barn så har antalet anmälningar ökat med 21 procent sedan 2008. Sedan 2008 har antalet anmälda misshandelsbrott mot barn 0–17 år ökat med 38 procent, enligt BRÅ. Betyder det att det sker mer våld mot barn, eller kan det innebära att anmälningarna har ökat

Att ha en stark relation med och anknytning till en annan vårdande vuxen kan vara en skyddsfaktor, när det handlar om våld mot barn, men även en god relation till syskon eller vänner kan mildra effekterna av stressen och ge stöd, skriver Våldmotnära. Bortsett från att vissa yrkesgrupper numera är skyldiga till att anmäla till socialtjänsten om en misstänker att barn är utsatta för brott – vore det vansinnigt att påstå att anmälningarna kan ha ökat också tack vare internet och sociala medier? År 2004 grundades Facebook. År 2009 rankades Facebook som den mest använda sociala internettjänsten i hela världen. Jag tänker att de ökade anmälningarna också kan ha påverkats av det utbredda användandet av sociala medier, av unga. 

Enligt Statens Medieråd så gör sociala medier det möjligt att finna och skapa gemenskaper som inte begränsas av geografisk plats. Internet kan vara den plats där man kan prova nya tankar eller beteenden. Det kan exempelvis handla om att publicera länkar till artiklar eller att ingå i politiskt engagerande grupper. Sociala medier erbjuder möjligheter att väcka diskussioner i olika frågor och det är alltså inte längre bara de med tillgång till de traditionella mediekanalerna som kan göra sin röst hörd – i sociala medier har fler möjlighet att dela med sig och ta del av andras tankar och åsikter. På sociala medier kan människor finna gemenskap och styrka genom att dela med sig av erfarenheter och mötas över kulturella gränser. Är det verkligen en större fördel än fördärv att strypa ungas möjligheter till samtal och mobilisering? 

Tänk om offer, som tidigare har kunnat finna hjälp och stöd via sociala medier, plötsligt inte kan få den hjälp de behöver? Tänk om vårdnadshavare utnyttjar den nya lagen till att isolera sina barn och förbjuda dem till att finnas på sociala medier, för att undvika att barnet avslöjar familjeangelägenheter, och bevara kontrollen över sina barn? 

Argumentet om att det är bra att föräldrarna äger kontrollen är det vanligaste argumentet jag hör om att det är bra att införa den nya lagen, men jag håller inte med. Vänner och främlingar på sociala medier behöver nödvändigtvis inte vara hoten. De kan vara räddningen. 

Ålderism – är du drabbad? 

Precis som jag skrev i PR-strategi på sociala medier så driver John Mellkvist en PR-strategi, via sociala medier, för att lyfta ålderismÅlderism kan, i stora drag, förklaras som fenomenet att samhället nedvärderar äldres arbetsförmåga, på grund av ålder. Detta fenomen försöker Mellkvist motarbeta – bland annat i sin artikel Gubbarna och tanterna blir trendsättare, i Resumé. 

Det här ämnet tycker jag är otroligt viktigt, och upplever att det verkligen är på tiden att någon vågar lyfta ämnet ”mångfald” i fler aspekter, i medier. Men jag kan också uppleva att vi alla också borde lyfta hur orimligt det är att kvinnor så sällan syns i diverse medier. 

”Kvinnor utgör hälften av världens befolkning, men förekommer bara i en knapp fjärdedel av det globala nyhetsflödet. Den globala undersökningen Who makes the news – Global Media Monitoring Project Report 2010 visar att andelen nyhetsinslag eller artiklar med en kvinna som huvudsakligt nyhetssubjekt (det vill säga den person som en artikel eller ett tv/radio-inslag handlar om) var 24 procent år 2010. 

I Sverige var siffran något högre, 32 procent. Trots en förhållandevis hög medvetenhet och levande debatt om frågan, har andelen varit i princip den samma i Sverige sedan 1990-talet.” 

Statens Medieråd

Bilder av sidor inuti Svensk Damtidning, nr 32 2017 

I våras sände Kobra ett avsnitt som handlade om kvinnors övergångsålder – även känt som ”menopause” – eller med andra ord ”klimakteriet”, vilket jag skrev om i våras under rubriken Klimakterie-Kobra. Där avslöjade jag också att jag gärna läser Svensk Damtidning eftersom det är en av få tidningar som lyfter och skriver om äldre kvinnor. Jag tycker verkligen att det är tragiskt att äldre kvinnor plötsligt ses som utdaterade och obrukbara på en helt annan nivå än hur äldre män ses. Är det för att kvinnor går igenom klimakteriet? Bör kvinnors duglighet endast baseras på huruvida de kan föda barn eller inte? Svar: Nej, självklart inte. 

På samma vis är det lika märkligt för mig att unga är så illa representerade i medier. Nu i sommar så publicerades min artikel Barn borde få synas och höras fritt – även på nätet, i GP. Där berättade jag om den nya lagstiftningen som snart kommer införas, på sociala medier. 

”I april 2017 antog EU den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som innebär att Sverige kommer att vara tvunget att införa en åldersgräns på internet. Med den lagen kan barn och unga under 16 år att behöva målsmans tillstånd för att kunna registrera sig på hemsidor som lagrar personuppgifter, såsom i exempelvis sociala medier. Nu i dagarna presenterar regeringen en utredning med förslag på hur den svenska lagstiftningen ska anpassas till den nya förordningen.

[…]

Av 4 614 artiklar så fick unga upp till 25 år endast komma till tals i 4,4 procent av fallen, i Ung Media Sveriges och Svenska Journalistförbundets gemensamma utredning Unga i Medier. När vuxna inte lyfter ungas röster i medier, parallellt med att unga nu själva inte får hävda sig, vad kommer då hända med samhället? Kommer unga verkligen kunna känna sig sedda och hörda? Kommer de kunna intressera sig och ens förstå nyttan med demokrati i samhället?

Bara det faktum att unga knappt kommer till tals i medier, och att frågan om ungas tillåtelse till närvaro på sociala medier knappt har synts till på dagordningen, menar jag tydligt visar att unga ändå behöver få ha en egen röst – och då även på nätet. Demokrati och yttrandefrihet bör finnas till för alla. Även barn borde få synas och höras.”

Maja Hurtigh

Summa sumarum är att när vi pratar om mångfald så behöver vi prata om män och kvinnor, gamla och unga, hetero och homo, vita och mörka, samt fattiga och rika. Fördomar skadar mer än de förbättrar. 

Samhället behöver alla människor, och att exkludera en hel grupp på grund av fördomar är inte bara förkastligt. Det skadar dessutom vårt demokratiska samhälle. 

© 2017 Maja Hurtigh

Tema av Anders NorenUpp ↑