Under de senaste dagarna så har det kommit flera nya upprop, i anslutning till #metoo-kampanjen. Det handlar om en stor mängd med upprop och vi kan garanterat räkna med många, många fler framöver.

Christina Florin, professor i kvinnohistoria, menar att #metoo-kampanjen kan jämföras med rörelsen för kvinnlig rösträtt, enligt DN. Under dessa dagar skriver vi alla historia.

Illustration från Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!”

Men av alla hashtaggar som har kommit, under de senaste dagarna, så är det hashtaggen #tystiklassen som har berört mig mest. För den hashtaggen kommer från och handlar om barn.

Barn gör som vuxna gör

Nu, i anslutning till #metoo-kampanjen, så har alltså många barn vågat ta till orda, med hashtaggen #tystiklassen.

Det är förstås fantastiskt modigt av alla barn att våga berätta, men det är också så otroligt tragiskt att den här hashtaggen ska behövas. Hur många barn är det egentligen som drabbas av sexuella trakasserier och övergrepp ?

I Sverige utsätts ett av fem barn för sexuellt utnyttjande, enligt Treskablinoll.

”Sexuellt utnyttjande av barn är ett allvarligt samhälls­problem i Sverige idag. Lågt räknat är det tre barn i varje klass som blir utsatta för sexuella övergrepp. Färska siffror säger nu att ett av fem barn utsätts i Sverige.* 90% av förövarna är en nära anhörig till barnen och tillsammans med förskolor kan vi förebygga problemen genom att lära barn och vuxna integritet.”

Förskolebrevet

Treskablinoll är en organisation som är grundad av retorikern och barnrättskämpen Elaine Eksvärd, som också upprättade Förskolebrevet. Förskolebrevet handlar om hur förskolor kan arbeta mot sexuella trakasserier och är skapad för att skickas ut som en uppmaning och guide till alla förskolor som vill arbeta förebyggande, mot sexuellt utnyttjande.

När kan jag prata om sexuella trakasserier? 

Faktum är att du kan börja lära ditt barn om kroppslig integritet redan när barnet är litet. 

Du, som förälder eller pedagog, kan faktiskt göra stor skillnad för barn gällande detta ämnet, redan från barnets födsel.

Hur vi pratar med barn om sexuella övergrepp kan skilja sig åt mellan olika åldrar, men grundbudskapet i alla samtal är helt enkelt: ”Du har ensamrätt till din egen kropp!”. Det är ett budskap som barn i alla åldrar kan förstå.

”Tvinga inte barnet att kramas, pussas eller sitta i knäet. Ställ frågan ”Vill du sitta hos mormor?” istället för att ge kommandot ”Sätt dig nu hos mormor”. Det hjälper barnet att förstå att man inte måste vara nära andra människor om man inte vill. Det hjälper också barnet att själv känna efter – om det här känns ja eller känns nej – och i förlängningen att sätta gränser.

[…]

När någon säger nej, jag vill inte, då får man inte fortsätta. Då gör man den personen ledsen eller arg, eller rädd. Barn som lär sig lyssna på andras signaler lär sig också att själv kunna lyssna på sina egna känslor och sätta gränser för sig själv.”

Rädda Barnen

Har du aldrig pratat med ditt barn om sexuella trakasserier innan? 

Enligt Rädda Barnen är det ett gyllene tillfälle för dig att prata med barn, om barns rätt till sin egen kropp, i samband med att media rapporterar om det.

”Det kan kännas besvärligt att prata om den här typen av frågor, inte minst att hitta rätt tillfälle. Ett tips är att ta upp samtalsämnet i samband med att media rapporterar om det.”

Rädda Barnen

Nu är det alltså ett gyllene tillfälle att prata med barn om sexuella trakasserier och övergrepp.

Nedan följer en enkel guide till hur och varför du kan prata med ditt barn om sexuella trakasserier och övergrepp, som är sammanställd utifrån Rädda Barnens handbok Stopp! Min kropp!.

Respektera barns kroppar

Förklara att endast barnet självt har rätt till sin kropp, och ingen annan. 

Bara barnet bestämmer vem barnet ska krama, och barnet måste respektera när andra inte vill ha kramar av barnet.

”Tyvärr är det vanligt när små barn utsätts för övergrepp, att förövaren är någon de känner och kanske tycker om. Därför är det bra att lära barn att det är okej att säga nej även till folk man tycker om, till exempel om ett äldre syskon vill leka en lek man själv inte vill.”

Rädda Barnen

Det är okej för barnet att säga ”nej” och ”stopp” till andra som vill ta på kroppen, även om det handlar om en person som barnet tycker om. Det är okej att säga ”nej” och att säga ”stopp” till alla som vill pussas, kramas och kittlas. Vuxna och andra barn måste respektera barnets rätt till sin egen kropp genom att sluta pussas, kramas och kittlas.

Den här ”gulliga” videon, som blev viral för några år sedan, hoppas jag du inte längre tycker är så ”söt”.

Som förälder kan en ju vilja kramas och kittlas i oändlighet, men det betyder ju inte att barnet alltid vill få en massa pussar och kramar. Så när barnet säger ”nej” så bör man som regel alltid sluta så fort barnet säger ”nej” eller ”stopp”, och tydligt visa att en respekterar barnets integritet.

Varför är det viktigt? 

För vad lär sig barnet annars? Jo, att deras åsikt inte spelar någon roll och att andra människor har rätt till deras kroppar. Men också att de själva har rätt till andras kroppar närhelst dom vill pussas och kramas.

För om barn tror att vuxna har rätt till deras kroppar, vad händer då när barnen sedan blir vuxna och sexuellt aktiva? Då kan förstås barnens erfarenheter leda till att de själva inte respekterar ord som ”nej” och ”stopp” i vuxen ålder, och blir därmed de som i framtiden begår sexuella övergrepp och våldtäkter. Fruktansvärda resultat som kan bli till följd av föga genomtänkta val en gör när barnen är små.

Därför ser jag det som en otroligt viktig uppgift för alla föräldrar och pedagoger att lära barn om respekt för orden ”nej” och ”stopp”.

Bra hemlisar känns bra i magen

Nästa steg till att lära barn om sexuella trakasserier är att lära barnen att endast hemlisar som känns bra i magen är okej hemlisar. 

Bra hemlisar känns bra i magen och dåliga hemlisar kan göra att man får ont i magen.

Skärmklipp från boken ”Liten”, av Stina Wirsén, i samarbete med Brottsoffermyndigheten

Det är viktigt att lära barn att det är okej att hålla hemlisar som känns bra i magen, men att barnen ska berätta om de hemlisar som känns dåligt i magen, samt att barnen själva bestämmer vem de ska prata med om hemlisen.

Arbeta förebyggande 

Brottsoffermyndigheten har skapat hemsidan Jagvillveta, som arbetar för att utbilda barn om deras rättigheter vid brott.

Hemsidan Jagvillveta är anpassad för barn under 8 år, barn mellan 8 till 13 år och barn mellan 14 till 17 år.

En bok som rörde mig till tårar på Stadsbiblioteket, under en kall vinterdag när jag var föräldraledig, var boken Liten, som författaren Stina Wirsén har skrivit. Den boken finns nu att läsa på Jagvillveta, direkt på länken här.

Skärmklipp från boken ”Liten”, av Stina Wirsén, i samarbete med Brottsoffermyndigheten

Läs boken för alla barn du känner!

Vad mer kan jag göra? 

Rädda barnen har utformat en enkel guide till hur du kan prata med ditt barn om kroppen och integritet. 

Du kan beställa hem handboken Stopp! Min kropp! från Rädda barnen, alldeles gratis. Det gjorde jag för två år sedan, och jag vill minnas att den kom inom ett par dagar. Du kan också beställa handboken via nätet och få handboken med ett klick här. Kanske kan du läsa handboken direkt här.

Beställ Rädda Barnens handbok till dig själv, men också gärna till mormor och morfar, farmor och farfar, syskon, kusiner, vänner, andra småbarnsföräldrar, kollegor, förskolan, skolan, dansskolan, fotbollsklubben, och så vidare.

Tipsa dem också om organisationen Treskablinoll och Förskolebrevet!

Dela förstås också gärna den här artikeln vidare, för ökad förståelse hos vänner och bekanta.

Är du ett barn som är drabbat? 

Är du barn? Bara du bestämmer vad du ska göra med din kropp. Vuxna som gör sånt som får dig att må dåligt kan få hjälp med att sluta. Behöver du hjälp nu? Ring 112.

Rädda Barnen

Vill du prata med någon om vad som har hänt? Ring 0200-77 88 20. De svarar mellan klockan 15.00-18.00, under måndagar till söndagar. Samtalet är gratis och du får vara anonym om du vill.

BRIS

Du kan också ringa numret 116 111, eller chatta med BRIS under dagtid.

Är du vuxen, och orolig för ett barn? 

Rädda Barnen

Föräldrar eller andra vuxna kan få stöd via Rädda Barnens föräldratelefon och mail, 020-786 786 eller foraldrar@rb.se. Du kan välja att vara anonym. Rädda Barnens mottagning för barn och ungdomar i utsatta livssituationer: 08-698 90 00.

BRIS

BRIS tar emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring frågor och oro som rör barn. Du kan välja att vara anonym. BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50