Maja Hurtigh

Medie- och Kommunikationsvetare

Etikett: Vad är en influencer (sida 1 av 3)

Kan någon tysta kvinnorna på sociala medier? 

I våras delade Resumé den dystra nyheten om att endast en av tio kreativa chefer är kvinnor. Med andra ord är nio av tio kreativa chefer män. 

När det nu framkommer hur mediebranschen har svärtats av sexuellt våld bakom kulisserna så förbluffas jag ännu mer av hur mediebranschen har visat sådan ovilja till förbättring. När TV-program och reklam skapas så ser allt fint ut på ytan, men att det ser så förfärligt ut bakom fasaden och i statistiken finner jag inga ord till. Det är mer än beklagansvärt. Det är ansvarslöst.

”Jämställdhetsfrågan må ha kommit högre upp på agendan i branschen under de senaste åren, men läget i den kreativa toppen säger något annat.”

Resumé

När nu både kvinnor och män organiserar sig på bred front så banar det väg för verklig förändring. 

Det blir tydligt hur oerhört utsatta personer har varit i dessa branscher, i decennier. I århundraden. I tusentals år. Och att starka medieprofiler tidigare har haft en obeveklig makt är ju nu glasklart. Men det är också därför som den här maktförflyttningen är så intressant att studera.

– Det är inte bara på CD-nivå som branschen har ett stort jämställdhetsproblem utan även på AD/copy-nivå i allra högsta grad. Reklamskolorna har under många år tagit in 50/50 på kreatörsprogrammen så det är inte ett problem med rekryteringsbasen, kvinnorna finns. Det handlar om ovilja. Nu är jag hård, men jag är så oerhört trött på att detta fortfarande är ett problem 2017.

– Vi vet att kvinnor består av över 50 procent av befolkningen och står för majoriteten av köpbesluten i samhället. Vi vet också att kvinnor inte kan relatera till 85 procent av den reklam som skapas. Om man slår ihop ett och ett så förstår man ju att bristen på jämställdhet på byråerna är ett slös med reklamköparnas pengar och att reklamen skulle kunna vara mycket effektivare om man hade en jämställd bransch. Så det är ett enormt affärsproblem.

Emmeli Österdal

Kvinnor har i alla tider varit förtryckta. Och de mjuka värden som kvinnor ofta representerat har varit ointressanta i alla tider – fram till nu. 

Kvinnor är generellt sett mer socialt begåvade än män. Om det beror på gener eller uppfostran kan vi väl låta vara osagt, men nu när vi rör oss mot tider då mycket i vår västerländska värld kan komma att präglas av robotisering av olika tjänster så är de mjuka värdena plötsligt något som kan bli än mer svårt och komplext för kommande generationer. Något som till och med kan bli svårt för vuxna att lyckas lära sina barn, när vi lever i allt mindre familjekonstellationer, fler lever i ensamhushåll och iPaden ersätter sociala relationer.

När makten förflyttas från stora mediehus till sociala medier så ändras plötsligt spelplanen. 

Kvinnor är överrepresenterade på högre utbildningar, jämfört med män. Kvinnor odlar också mer djupa vänskapsrelationer än män och är också mer aktiva på sociala medier. Med andra ord finns det en risk att makten i samhället förskjuts från männen till kvinnorna, tack vare sociala medier. Då är det inte den som skriker högst som vinner längre. Det är den som kommer med de djupaste och klokaste analyserna, och de mest mjuka och goda värdena, som vinner.

Eller?

Hur länge kommer männen låta den här maktförflyttningen pågå? Går den att förhindra? Hur då?

Kvinnlig politisk organisering på sociala medier

I artikeln ”Hur gick det till?” skriver Clara ”Underbaraclara” Lidström om hur hennes år har kantats av motgångar, framgångar och en envis tro på feminism. 

Jag har följt Clara Lidström i många år och är övertygad om att hon, Natashja Blomberg, Elaine Eksvärd,  Sandra Beijer och Cissi Wallin Blomberg är de som i grunden har möjliggjort att #metoo-kampanjen fått så stort fäste i Sverige. Under alla år jag har följt dem så har jag lärt mig allt mer om feminism. Det är verkligen helt fantastiskt att tänka på hur mitt liv är så massivt påverkat av digitaliseringen, bloggar, sociala medier och just dessa kvinnor. Vem hade jag varit utan dem? Det är med all säkerhet som just de (och säkert många fler) har varit bidragande till att ha utbildat en hel generation unga kvinnor om feminism.

Jag minns när Isabella Löwengrip skrev sin antifeministiska artikel, år 2014, där Löwengrip bland annat skrev: ”Jag är inte feminist, utan tycker att feminister är ett gäng kränkta vita medelklass-kvinnor sittandes med rödvin runt ett bord och hittar på frågor att strida för”, enligt Aftonbladet. Den artikeln verkar vara borttagen från hennes hemsida idag, och jag är övertygad om att Isabella Löwengrip inte längre resonerar så. Och till hennes försvar så har hon på många andra sätt varit en feministisk förebild, utan att sätta ordet ”feminist” som etikett på sig själv, precis som hon också skrev i den artikeln .

Men det var med den artikeln som jag plötsligt insåg hur mycket jag har lärt mig och faktiskt nått the point of no return! Aldrig mer skulle jag kunna ta av mig mina genusglasögon efter behag, utan efter all läsning och inlärning hos flera feministiska plattformar så hade jag nu själv blivit en inbiten feminist, som förstod att jag hade ett verkligt värde som människa och inte bara som kvinna. Tiden efter det blev turbulent för mig, med mycket ifrågasättande om hur jag verkligen skulle leva mitt liv, samtidigt som min egen mission med att frälsa andra oinsatta tog fart, på riktigt.

De senaste veckorna har säkert varit känslomässiga för många, på många sätt, när fler insett hur starka vi kvinnor är tillsammans! Att vi kvinnor har lyckats organisera oss politiskt, tack vare bloggar och sociala medier, är helt fantastiskt. Låt oss fortsätta med det.

Tusen tack, Clara Lidström, Elaine Eksvärd, Natashja Blomberg, Sandra Beijer och Cissi Wallin, på så många plan ❤️

Vågar du berätta om dina personliga utmaningar?

Precis som någon så vänligt påpekade om inlägget Ung och lovande så är det inte bara unga kvinnor som drabbas av utbrändhet, utan även män drabbas! Men varför ser vi sällan män tala öppet om utbrändhet, och andra svåra och personliga motgångar?

Mäns personliga motgångar osynliggörs

Statens medieråd menar att det är stor skillnad på hur män och kvinnor presenteras i medier.  Män får ofta uttala sig som experter och talespersoner, liksom exempelvis i egenskap av politiker. Trots att det nästan är lika många män och kvinnor på politiska poster i riksdagen så är det ändå ett överrepresentativt antal män som får medialt utrymme, i svenska medier. Kvinnor framställs som bärare av en personlig erfarenhet oftare än hur män vinklas. Det är också vanligare att kvinnor får representera allmänheten.

”Kvinnor utgör hälften av världens befolkning, men förekommer bara i en knapp fjärdedel av det globala nyhetsflödet. Den globala undersökningen Who makes the news – Global Media Monitoring Project Report 2010, visar att andelen nyhetsinslag eller artiklar med en kvinna som huvudsakligt nyhetssubjekt (det vill säga den person som en artikel eller ett tv/radio-inslag handlar om) var 24 procent år 2010.

I Sverige var siffran något högre, 32 procent. Trots en förhållandevis hög medvetenhet och levande debatt om frågan, har andelen varit i princip den samma i Sverige sedan 1990-talet.”

Statens medieråd

Globalt sett är det fyra gånger vanligare att kvinnor definieras och presenteras utifrån sin familjesituation – som exempelvis fru eller mamma till någon – än att män gör det. Även om en kvinna omnämns med anledning av sin roll som politiker så presenteras hon ändå ofta utan sin yrkestitel, till skillnad från män.

Musgrove trotsar rådande normer

En person som bestämt sig för att göra skillnad i den här saken är Terron Musgrove. Musgrove är aktiv på flera sociala medier, och har en stark genomslagskraft på sociala medier, och då främst på LinkedIn! Det kan verka motsägelsefullt att Musgroves genomslagskraft har varit så stark på LinkedIn, där många är verksamma för att skapa nya affärer, medan Musgrove har valt att ha en helt annan approach i sin närvaro i medier. Han har nämligen valt att istället tala öppet om när han blev utbränd!

”När jag började fundera på hur jag skulle kommunicera så tog jag bort allt som handlade om företaget jag driver, tog bort allt som handlade om produkten jag vill sälja och tog bort allting som handlade om de framgångarna jag haft med olika klienter, som coach. Istället lät jag min story ta plats. Och min story, som har varit kantad av ganska många olika motgångar i mitt liv, den lät jag ta plats tillsammans med en känsla av hopp kring att jag har tagit mig från den motgången som jag då kanske berättar om. Så det jag egentligen gör när jag kommunicerar är att jag berättar om mig själv och vart jag har varit – utan filter, och utan att vara martyr. Jag tycker inte synd om mig själv, utan jag bara berättar om den situation jag haft med min utmattningsdepression. Jag berättar alltså om de utmaningar som jag har haft, men också om vart jag är idag.

Jag kände att jag måste vara ärlig med mig själv. Jag vill inte bara framstå som perfekt. Mina motgångar har bidragit till att göra mig till den starka personen som jag är idag. Inte bara mina framgångar. Därför tyckte jag att det var viktigt att börja prata om det. Folk förstår att man inte är perfekt. Man lär sig av sina motgångar och i sina motgångar växer man.”

Motpol till perfektionismen

Terron Musgrove arbetar som livs- och företagscoach på det egenstartade företaget Musgrove. Musgroves livsresa – innan han startade just det här företaget – var lång, och kantad av misslyckanden. När Musgrove valde att starta sitt eget coachningsföretag så ville han utgå från en så ärlig plats som möjligt.

”Vi har fått ett stort genomslag på LinkedIn och jag tror att en utav anledningarna till det är för att jag kanske har varit en motpol till mycket annat som har skrivits där. Bland annat så har det ju inte varit så vanligt att män visar sin sårbarhet på det sättet som jag har gjort. Att man öppet pratar om sina motgångar. När jag började skriva på LinkedIn så fanns det nästan bara personer som talade om hur om hur bra de var. Det var bara en massa skryt! När jag läste det så tänkte jag att ’det är så mycket mer till en människa än det här skrytet som pågår’. Jag var trött på snacket om hur bra man var på det senaste projektet, om att ‘nu har jag fått den här titeln’ och så vidare. Jag har sett en förändring till hur det är idag istället. En förändring där personer inte bara talar om sina framgångar, utan också om sina motgångar.”

Musgroves drivkraft bakom närvaron på sociala medier är att nå den vanliga människan, och att på något vis försöka bidra med något slags värde. Att försöka bidra till att få andra att göra mer gynnsamma val.

”Jag tror att många som följer mig på sociala medier börjar med att connecta med mig i min story och känner ett förtroende för mig och vad jag gör, kanske för att dom känner att de är på samma ställe där jag var idag. De connectar med vad vi har gemensamt. Personen kanske också har motgångar som liknar de motgångar jag har haft. Jag ger dem en känsla av hopp, energi och inspiration om att även om du är där du är idag – och det känns hopplöst – så går det att förändra den situationen du har, och jag är ett levande exempel på det. Jag gör inte det här för att skryta om det, utan bara förmedlar på ett enkelt sätt att ’Jag är inte där längre, och det är jag glad för’.”

Godhet skapar gynnsamma affärer

Men hur gör Musgrove då, rent konkret, i sin kommunikation? Vaknar han på morgonen och skriver om det första som han kommer på? Nej, Musgrove är inte spontan i sitt arbete med sociala medier. Han har en tydlig en idé om vad han främst vill prata om under en viss period. I våras talade han om sin utmattningsdepression och vad man kan lära sig av att ha varit i en utmattningsdepression. Nu talar han främst om när han befann sig i en skuldfälla och om hur det har påverkat honom.

”Min mission handlar inte om att skapa nya kunder. Den handlar om att hjälpa människor. På mina sociala medier så har jag bara erbjudit nånting som kostat pengar en gång. Jag har aldrig nämnt en tjänst som någon kan köpa av mig. Inte en enda gång. Jag har pratat om att jag är coach, men aldrig uppmanat till köp. Jag tror på att ’ge utan krav på att få’. När man gör det, och är i linje med den värderingen och egenskapen, så får man ändå. Jag tror på kraften att ge, utan krav på att få.

Den dagen jag vaknar och tänker ‘hur mycket pengar ska jag tjäna idag?’, den dagen har jag förlorat. Så har jag tidigare tänkt, men det har aldrig lett mig dit jag vill. Vill jag ha mer av vad jag har i mitt liv idag så behöver jag vara mer i mina nya värderingar, för det är det som har fungerat.”

Tusen tack!

Tusen tack, Musgrove, för att du delade med dig av dina tankar om hur en kan variera sig för att skapa en stark genomslagskraft på sociala medier!

Min förhoppning med den här artikeln är att jag hoppas fler män känner sig inspirerade till att våga tala mer om sina personliga erfarenheter, både på sociala medier och med varandra 

Ung och lovande

Det finns så mycket jag vill säga och så många tankar och spaningar jag vill dela med dig här på majahurtigh.se, men när tentamens ska skrivas, inlämningar ska skickas in, intervjuer ska göras och skrivas, arbete ska göras, och så vidare, parallellt med att en förkylning plötsligt kommer  överraskande, så får jag bromsa mig själv och fundera på vad som är viktigast i mina prioriteringar. Jag får ta mig själv ”back to basics”.

Back to basics

När jag frågar mig själv vad som är viktigast för mig, i mina prioriteringar, så är mitt svar oftast:

  1. Min son
  2. Studierna
  3. Arbetet
  4. Bloggen
  5. Sociala medier (som jag som Medie- och Kommunikationsvetare borde ha någorlunda koll på)

Släkt, vänner och bekanta får den tid som finns på helgerna bortom familjemys, matlagning, städning, vabb och så vidare. Kanske inte helt olikt hur det ser ut i andra småbarnsfamiljer?

Alla saker som står listade ovan gör jag ju för mig själv och min skull och för att jag tycker att det är roligt, men ”Min hälsa” finns inte ens med på den mentala listan förrän när jag emellanåt reflekterar över att det borde få finnas med. När en förkylning attackerar en så borde en nog tänka ”Nu är det dags att dra ned på tempot”, men i mitt huvud så finns det knappt med som ett alternativ. Jag kan sitta uppe på nätter och gå upp på tidiga morgnar för att hinna med alla ”Vill” och ”Måsten” trots huvudvärk, lingonvärk, förkylning, hosta och så vidare, just för att jag tycker om att alltid lära mig mer och känna att jag utvecklas. Mitt i alla ”Vill” och ”Måsten” så är det lätt hänt att jag glömmer bort min hälsa, tills situationen helt enkelt blir ohållbar.

Hur ser dina vardagsprioriteringar ut? Vad är viktigast för dig?

EDIT: We can’t do it!

Unga kvinnors hälsa blir allt sämre, vilket jag tycker är helt fruktansvärt. Förutom att kvinnor förväntas ta ett enormt stort ansvar i relationer, hem, studier, arbete och så vidare så nästan uppmuntras kvinnor till att inte lyssna på sig själva och till hur de mår.

”Men är du inte bara sådär lite tjejutbränd?”

Äldre manlig läkare

I serien Edit: We can’t do it så får tittaren följa Fanna Ndow Norrby som träffar unga vuxna som har drabbats av utmattningssyndrom. Där uppges det att fyra gånger så många kvinnor som män är sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. I ett avsnitt citerar neuropsykologen Agneta Sandström en äldre manlig läkare som ska ha sagt till en utbränd person att ”Men är du inte bara sådär lite tjejutbränd?”. Med andra ord så förringades utbrändheten med att det är något enkelt och flyktigt som kvinnor drabbas av. Istället för att samhället ser det här som en alarmerande nationell katastrof, så har fenomenet alltså växt sig så stort att det till och med har fått ett eget begrepp, som också förminskas.

Varför drabbas unga kvinnor? Kan utbrändheten som drabbar unga kvinnor helt enkelt handla om att kvinnor, ända från barnsben, inte uppmuntras till att sätta egna gränser?

Kvinnor hålls utanför arbetsmarknaden 

Enligt statistiken hos både Statistiska Centralbyrån och Universitetskanslerämbetet så är det mest unga kvinnor som studerar vidare på universitetet.

”Totalt sett har kvinnor högre utbildningsnivå än män. Det är särskilt tydligt i åldrarna 25–34 år. Mer än hälften av kvinnorna i den här åldern har läst vidare efter gymnasiet. Andelen personer som är högutbildade, alltså har läst vidare i tre år eller mer, är 36 procent. Om man tittar på männen som är 25–34 år så är det 23 procent som har samma utbildningsnivå. Det är ungefär 50 procent fler kvinnor som är registrerade vid svenska universitet och högskolor jämfört med män, något som sedan visar sig i statistiken över andelen högutbildade. Under läsåret 2015/16 var 403 000 studenter registrerade i grundutbildningen, av dem var 243 000 kvinnor och 160 000 män.

De som är äldst på arbetsmarknaden, 55–64 år, är lågutbildade i störst utsträckning. Det gäller särskilt bland männen där 20 procent inte har läst vidare efter grund- eller folkskola.”

Statistiska Centralbyrån 

Det är också mest unga kvinnor som går in i väggen. Själv känner jag en oräknelig mängd vänner som har gått in i väggen, och det är min största skräck att själv drabbas. Fast i själva verket tror jag att min svåra förlossning (då jag fick havandeskapsförgiftning och låg nära döden, vilket du kan läsa mer om på Ska vi som fött barn inte få vara sjuka? på Aftonbladet) gjorde att min kropp reagerade som om jag fick en sorts utmattningssyndrom, och att må så dåligt som jag gjorde då vill jag aldrig göra igen. Därför försöker jag ofta påminna mig själv om att jag ibland även behöver sätta min hälsa i första rummet, även om jag gärna vill så mycket mer än vad en enda människa möjligen rimligtvis kan hinna med.

Kan det finnas ett samband mellan äldre mäns lägre andel högskoleutbildade och unga kvinnors val av högre studier? Finns det ett förakt gentemot högskoleutbildade, som håller kvinnor kvar på universitetet? Har universitetsstudier blivit ännu en ursäkt för att hålla kvinnor utanför arbetsmarknaden?

Ung och lovande

En vän till mig sa för en tid sedan att ”Jag är så rädd för att inte längre vara ung och lovande.”. Vad säger det egentligen om vårt samhälle och den press som ställs på unga och unga vuxna idag? I den norska serien Ung och lovande, som just nu sänds på SVT Play, tycker jag att den pressen skildras målande.

”Jag är så rädd för att inte längre vara ung och lovande.”

Väninna i karriären

Är du ”ung och lovande”? Har du barn som är det? Varför tror du att unga kvinnor känner en så stor press på att leverera, dygnet runt? Är det rimliga krav som ställs?

Foto: Geralt, Pixaby

Vad brinner du för? – Inspirationslunch med Frida Boisen

I slutet på förra veckan deltog jag på Frida Boisens Inspirationslunch, på Kajskjul 8, vid Göteborgsoperan i Göteborg! Eventet inleddes med sittning och fantastiskt god lunch. Därefter var det äntligen dags för Frida Boisen att inspirera oss, i publiken.

Hur når jag framgång på sociala medier?

Frida Boisen arbetar som Seniorexpert på SVT, Digital chef på Bonnier Tidskrifter, Sociala medier-strateg på DI, samt Krönikör på Expressen. Hon menar att framgångsfaktorer – för en lyckad närvaro på sociala medier – är att kommunicera mera, att våga tala med hjärtat, att aktivt svara på andras kommentarer, samt att våga testa nya kanaler.

Allt detta kommer jag gå igenom mer detaljrikt, här nedan. Längst ned i inlägget kan du även ta del av mina framtidsspaningar, gällande sociala medier!

Engagera med dina känslor – och svara på reaktioner

Boisen uppmanar alla att ”Tala med hjärtat”! För att lyckas nå ut i det sociala medier-bruset så vill Boisen att vi alla ska prova att skriva om sådant som går i linje med våra egna värderingar, även på sociala medier. Våra känslor engagerar oss!

Hon rekommenderar också alla att gilla och kommentera på andras inlägg. Om du gillar andras inlägg på sociala medier så gynnar det även dina egna algoritmer! Förutom att du förstås blir populär hos dem du gillar inlägg hos, så gynnas du själv också med mer synlighet.

Vad brinner du för? Brukar du gilla och kommentera på andras inlägg, på sociala medier?

”Alla är Influencers!” – Frida Boisen

Största trenderna på sociala medier?

Men vilka är de största trenderna på sociala medier, just nu? Boisen listade flera särskilt starka trender, varav några hon definierade som:

  1. Video
  2. Instastories
  3. Influencers

Boisen menade att det är bra att försöka ta tillvara på nya kanaler och funktioner. Hon tipsade oss om att just nu ta tillvara på LinkedIn, som en växande kanal och plattform, och att det nu är hög tid att börja vänja vid att använda Instagrams funktion Instastories.

I juni, år 2016, köptes LinkedIn av Microsoft. Efter det har intresset för och användandet av LinkedIn exploderat, i Sverige. LinkedIn är en tjänst som är tänkt att fungera som ett professionellt nätverk, inriktad på att skapa en mötesplats för företag och arbetssökande.

Instastories är en funktion på Instagram, där du kan skapa bilder och korta filmklipp. När du klickar på någons profilbild spelas den personens Instastories upp. Där kan du också skicka kommentarer och interagera med avsändaren. Efter 24 timmar plockas bilderna och videoklippen bort, så det gäller att hålla sig uppdaterad för att inte gå miste om något.

När Boisen nämnde Influencers så sa hon – kort och gott – att ”Alla är Inluencers!”. Det är inte ett skyddat begrepp, och vem som helst som vill kalla sig för det kan göra det. Boisen uppmuntrade alla att agera som Influencers.

Har du vågat testa LinkedIn och Instastories? Ser du dig själv som en Influencer?

Möten in real life 

Utöver trendspaningar om sociala medier så sa Boisen också att digitaliseringen har gjort att möten i verkliga livet har hamnat i skymundan under en lång tid, men att möten och events nu har seglat upp som en stark mottrend, eftersom vi nu har börjat tröttna på att interagera så mycket via internet. Nu längtar vi efter verkliga möten igen!

Längtar du efter fler möten, in real life?

Tusen tack!

Ovan nämnda tips är ett axplock utav föreläsningens innehåll i sin helhet, och det finns förstås mycket mer att lära sig av Frida Boisen. Själv blev jag än mer nyfiken på Boisens bok Digital succé: så lyckas du med sociala medier.

Tusen tack, Kajskjul 8, för ett fantastiskt uppstyrt event, och tusen tack, Frida Boisen, för alla dina fantastiska, goda råd!

MAJA HURTIGHS TANKAR

Möten och events mottrend till digitaliseringen 

Jag tycker det är väldigt intressant att Boisen nämnde att möten och events nu har seglat upp som en stark mottrend till digitaliseringen! I december 2016 skrev jag här, på Mediekritan, att Kommunikationstrenden 2017 skulle komma att handla om events.

”En trend jag tror är på uppgång inför år 2017 är fysiska möten. Om vi under det senaste årtiondet ägnat oss åt att försöka interagera via nätet så tror jag att nästa årtionde kommer handla om fysiska möten och grupper. Från att vi tidigare har försökt skapa ett individualiserat samhälle (under industrialiseringen) så längtar vi nu efter sociala sammanhang och grupper, vilket jag tror kommer sätta större press på företag till att ha fler events och fysiska, sociala plattformar.”

– Maja Hurtigh

Jag vet inte hur din upplevelse av år 2017 har varit hittills, gällande events, men i mitt liv så har förekomsten av events exploderat! Detta är alltså en uppåtgående trend, som både jag och Boisen upplever.

Hur upplever du förekomsten av events? Är det en ökande eller minskande förekomst i ditt liv?

Alla är Influencers 

Jag har tidigare skrivit en hel del om begreppet ”Influencers”. I artikeln Influencers hotade av krav på annonsmärkningar? så beskrev jag begreppet mer detaljrikt, för den som funderat på och vill veta mer om fenomenet och ordet som titel.

”Influencer är ett annat ord för opinionsbildare, men då man vanligtvis avser en person som bloggar, instagrammar eller youtubear, och därmed har blivit en känd medieprofil. […] Men vem är en influencer då? Kan alla som vill kalla sig för influencers? Begreppet håller på att bli urvattnat, enligt många, eftersom det inte finns några strikta regler om vem som får kalla sig själv för en influencer.”

– Maja Hurtigh

Jag tycker det var uppfriskande att Boisen sa att ”Alla är influencers!”. Jag ser själv exempelvis gärna att fler läkare tar plats som influencers – såsom exempelvis Andreas Eenfeldt (Kostdoktorn) har gjort. Medieplattformen Kostdoktorn skapades av läkaren Andreas Eenfeldt, redan år 2007. Idag drivs Kostdoktorn (och Dietdoctor) som ett helt och omfattande företag, med flera anställda. Men hela konceptet började alltså med Andreas Eenfeldt, som bloggare och influencer.

Fler influencers åt folket, tack! Håller du med?

Instastories tar över från Youtube 

Många tror att 80% av allt innehåll på nätet kommer att vara rörlig bild redan inom 2-3 år, och själv tycker jag att det är otroligt spännande och intressant att Boisen lyfter just Instastories i så hög grad, på den här föreläsningen.

Under den senaste tiden har jag funderat väldigt mycket på vad Instagrams syfte med Instastories är, och med risk för att låta väldigt konspiratorisk nu så kommer jag ändå avslöja att jag tror att Instagrams mål med Instagram är att ta över som den huvudsakliga internetkällan till rörlig bild, istället för Youtube.

Anledningen till att vi uppmanas spela in och dela korta klipp och filmer nu tror jag alltså är på grund av att Instagram vill vänja om och lära sina användare att använda Instagram som en videoplattform. För att lyckas med projektet att ta över från Youtube (om min spaning alltså stämmer med verkligheten då) så är det, enligt mig, ett genialiskt drag att successivt lära upp sina användare till att alltmer kunna spela in filmer, med hjälp av instagrams egna verktyg, och på så vis fostra egna framtida filminspelningstalanger.

Själv använder jag just nu min instastories som en slags ”behind the scenes”-plattform. En väldigt förlåtande form att lära sig använda ett redskap på, tänker jag. Vad jag inte tycker passar på LinkedIn, Facebook eller majahurtigh.se hamnar med stor sannolikhet på min Instagram och Instastories. En del av min nuvarande Instastories-närvaro är även att agera ”Disneyprinsessa IRL Online”. Hur jag använder kanalen nu tänker jag borde vara ett utmärkt sätt, för mig, att lära mig mer om hur jag kan använda Instastories. En oväntad bonus med min nya inriktning på instagram är att jag – redan efter mitt andra upplagda sång-filmklipp – blev kontaktad av en musikproducent, som visade intresse för framtida samarbeten. Spännande! Hur kommer det att utveckla sig? Vem vet!? Med sociala medier är allt möjligt.

Hur använder du din Instastories? Bor det en disneyprinsessa inom dig med?

Tänk som en PR-strateg – Tala med hjärtat

Behöver jag ha dyra kameror, en hel stab med personal och några hundra tusenlappar för att kunna beröra och göra min röst hörd? Nej, det är det som jag tycker är så fantastiskt med sociala medier!

John Mellkvist, som driver frågan om ålderism på sociala medier, tycker jag är en person som utgör ett lysande exempel på en person som talar med hjärtat på sociala medier, och som också lyckas nå ut med sitt budskap. Jag har skrivit mer om Mellkvist och detta viktiga ämnet i artiklarna PR-strategi på sociala medier och Ålderism – är du drabbad?. Mellkvists debatterande om ålderism har lett honom hela vägen från sociala medier in till Morgonsoffan, och har onekligen fått upp ämnet ålderism på dagordningen, som en aktuell fråga i dagens samhälle.

Till och med Frida Boisen har påverkats till att lyfta ämnet ålderism, med krönikan Ålderism – dags att lära sig det ordet.

Prova att försöka göra din röst hörd! Kanske blir du också kontaktad av en musikproducent? Eller kanske lyckas du påverka självaste sociala medier-experten Frida Boisen till att lyfta ämnet som just ditt hjärta brinner för?

Lycka till!

Äldre inlägg

© 2017 Maja Hurtigh

Tema av Anders NorenUpp ↑