Sonen målar 

Tänk att han bara är 1,5 år och redan kan måla blommor!  ?

För ungefär ett år sedan köpte jag mängder med fingerfärg, kritor, färgpennor och canvastavlor och längtade efter när E skulle börja vilja pyssla. För ett halvår sedan tog jag fram fingerfärg och tänkte låta sonen löpa amok i duschen och kladda överallt. Det första han gjorde då var att stoppa fingerfärg-nerkletade fingrar i munnen och började storgråta för det smakade så äckligt. Så slutade han inte gråta förrän all färg var borta och nånstans där gav jag väl upp. Tänkte att om han var redo så skulle jag kanske märka det… 

Så visste jag ju om att dom hade målat på förskolan en dag! Och eftersom jag alltid har bråttom när jag hämtar och lämnar, inte vill ”förstöra” en lämning som går bra – genom att exempelvis prata för länge med pedagogerna eller dylikt – så minns jag liksom inte att jag frågat mer om vad han tyckte om att måla mer än att dom sa att han tyckte det var roligt. 

Så i förra veckan så fick E tag på en blyertspenna och block och sa tydligt ”Måla!” och började målmedvetet måla med pennan. Förstå hur exalterad jag blev! Så då drog jag såklart fram ca 5% av allt pyssel som är nerstuvat i sekretären hemma och lät sonen löpa amok! Detta tyckte han var kul i kanske en kvart, men sen vill han – på gott och ont – upprepa samma procedur (mamma tar fram allt pyssel, E målar, E slänger allt på golvet och mamma städar) några gånger om dagen… 

Det jag vill tipsa om, i samband med detta, är i alla fall att när jag under det senaste året köpt på mig alla dessa pysselgrejer så fann jag denna pappersrullen och pappersrulle-hållaren på IKEA! Hur smart!? När det är dags att pyssla så drar jag bara fram ett papper, klipper loss och tejpar fast detta pappersmonstret i bordet, så finns det ingen risk för kladd någon annanstans än bara på pappret! ?

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.