Ensamstående i tre veckor 

Förra veckan skrev Underbaraclara, Clara Lidström, att hon var själv med barnen i tre veckor. Tydligen så hade folk blivit förfärade och frågat hur hon känt inför att vara ENSAM FÖRÄLDER I TRE HELA VECKOR!? Clara skriver att hon klarar det helt okej, men att det är jobbigt och att hon får en helt annan respekt för ensamstående föräldrar efter det här. 

Jag undrar hur väl Clara egentligen förstår hur det är att vara ensamstående, utifrån att ha varit själv med barnen i ett par veckor. Clara, du har kanske nått en liten insikt om hur vardagen är för ensamstående föräldrar, och känner ökad respekt inför det, men du har nog inte helt förstått helheten. 

Att vara själv med barnen en begränsad tid är inte samma sak som att varje vecka – år ut och år in – stå själv med sitt barn när barnet är sjukt genom hela februari. När det är dags att handla julklappar i december. När det är dags att rodda ett födelsedagskalas. Du står inte själv med ditt skrikande barn i kassan på ICA varje vecka. Du behöver inte alltid räkna med sällskap på toaletten. Alltid gå upp klockan sju på morgonen. Alltid boka barnvakt när du ska ta ett glas vin med en vän. Du står inte ensam när skolans sommarlov – på tio veckor – börjar och du har en vecka att ta ut semester på – därför att jullov, sportlov, påsklov, höstlov och studiedagar också finns. Du behöver inte fundera över vad din dejt tycker om att du har med dig ditt barn när ni tar en fika. 

Nej, Clara, du har kanske nått en liten insikt och känner en ökad respekt för ensamstående föräldrar, men du har nog kanske ändå inte riktigt – helt fullskaligt – förstått vad det är du borde känna respekt inför. 

4 Comments

  1. Johanna mars 13, 2017 at 12:29

    Grymt bra skrivet. För mig kändes det lite som om jag skulle skriva ett inlägg på hur det skulle vara att bo själv och vara singel när min sambo är på affärsresor. Jag kan inte sätt mig in hur det är att bo själv för jag gör ju inte det även om jag kan tillbringa tid i lägenheten själv. Men det blir alltid svårt att ta sig in andras situationer när man själv aldrig har upplevt det. Problematiken som jag ser det som är att skriva denna typen av inlägg kan ge föräldrar som dig känna att de tar sig rätten att utvärdera det ni kämpar med varje dag. Att de tar sig rätten att titta in och bedöma hur ni har det bara för att de har upplevt det under en tidsram.

    Men även om hon av ensam i 3 veckor delar de ändå på ansvaret, hon har en partner som kan ge stöd. Ringa samtal eller bara lyssna. Något som du skriver du inte har.

    Oj lång kommentar, det jag ville komma fram till är att du gör ett lysande jobb!

    Ha en fortsatt grym dag!

    Reply
    1. Maja Hurtigh mars 13, 2017 at 16:21

      Tusen tack, Johanna! ?❤️ Roligt att jag kunde erbjuda en inblick och ge möjligheten till att se andra perspektiv än det egna. Trevligt att se att du tagit till dig av mitt perspektiv ? Tanken med inlägget var att väcka tankar och förståelse för ensamstående ❤️

      Reply
  2. Puzzelmartha mars 9, 2017 at 17:40

    Har hon påstått att hon förstår fullt ut?

    Reply
    1. Maja Hurtigh mars 9, 2017 at 18:55

      Nej, det har hon ju inte! Hon skriver bara att hon har fått ”mer respekt för ensamstående föräldrar”, men då undrar jag om hon verkligen har tagit till sig hela bilden av hur det är att verkligen vara ensamstående förälder. Tonen mot Clara är här ganska så aggressiv, men kritiken är mycket riktad mot personer som ibland kommer med kommentarer i stil med att dom är ”ensamstående på vardagarna” eller ”ensamstående i en vecka”, och så vidare. Syftet med texten är att öka förståelsen för hur ensamstående föräldrar har det.

      Reply

Hur går dina tankar om ämnet?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.