Försök, Förstå och Förbättra

Jag tror inte det går att testa sina vingar och lära sig nytt utan att också göra fel. 

Jag gör ständigt nya fel – orimligt ofta – men jag gör nog också ofta rätt eftersom jag märker av att nya val och beteenden i livet ger nya resultat, i förlängningen. Men första gången jag testar att göra något så går det – ärligt talat – sällan bra. 

Trots det så utmanar jag mig själv ständigt med nya utmaningar. 

Anledningen till att jag ändå vågar utmana mig själv tror jag beror på att jag ser mina misstag som olika slags första utkast. 

Först kanske jag väljer att skriva en text – som blir ett slags försök. Sedan kanske jag förstår vad som inte riktigt fungerade första gången och uppdaterar texten med nya inslag. Avslutningsvis försöker jag kanske förbättra texten, och då blir den sista texten förhoppningsvis den bästa versionen jag kan prestera just nu – utifrån min startpunkt och vart jag befinner mig i livet. Nästa gång jag skriver en text så blir det ett nytt utkast! Då har jag nya erfarenheter sedan innan, men jag startar igen skrivandet med att försöka med ett första utkast. Allting vi gör är egentligen ett första utkast. Och så fungerar det ju genom hela livet! 

Jag är sällan rädd för att försöka och göra misstag. 

Eller snarare så är det så att jag tvingar mig själv till att ignorera tankarna som påstår att jag egentligen inte kan. Visst kan jag känna mig otroligt osäker ibland, men samtidigt så vet jag att om jag vill utvecklas så är vägen framåt den enda möjliga vägen jag har, och hur jag väljer att använda min tid är upp till mig. Antingen gör jag dom nya misstagen nu eller senare. Och om jag ändå vill göra dom senare så kan jag lika gärna göra dom nu. Förstår du vad jag menar?

Samtidigt så tror jag att det är värdefullt att – parallellt med dom nya försöken – försöka be om feedback och kritik från omgivningen, för att bättre försöka förstå vad det är som kanske gick fel. 

Att få kritik ser jag som en slags gåva, som kan vara väldigt värdefull för den personliga utvecklingen. 

Min uppfattning är att dom allra flesta är rädda för att få kritik – och försöker undvika att få det – medan jag ofta frågar om feedback. Jag tänker att vi, på sätt och vis, ständigt lär oss genom att misslyckas – konsekvent genom hela livet. 

Varje gång vi provar att göra något nytt – oavsett vad det är – så är alla våra försök ett första utkast. 

Vi kan alltid lära oss nytt och göra oss till bättre versioner av oss själva. Har det lilla barnet – som inte kan gå – misslyckats med att gå eller lyckats med att krypa? Barn ger aldrig upp i sitt lärande, och jag tycker att vi vuxna kan lära oss av det. För ingen är – och kommer nånsin bli – perfekt.