Vaccinpass – ett skydd eller ett hot?

Den 10 december 2021 skrev jag detta som följer nedan som underlag för tal om Fredsprisets vinnare 2021. I samma anda som tidigare publicerad artikel Demokratin som demolerades på bara några dagar så vill jag publicera även denna, idag något kontroversiella artikel.

Det är mycket som hållt mig tillbaka under 2020-2022. En egen inre ovilja att ta plats och lyfta obekväma åsikter – med risk för hot och hat (och potentiellt även våld) – får vika undan för min vilja att kämpa för våra rättigheter.

Men jag vill publicera detta som ytterligare en påminnelse om att vi aldrig kan ta vårt lands fred och demokrati för givet. Och att vi alltid måste vara redo att stå upp för och kämpa för våra rättigheter.

För i ljuset av vad som nu händer i Ukraina just nu så anser jag inte denna artikel vara för alarmistisk om de stora förändringar som nu sker i samhället. Vi kan aldrig ta våra demokratiska rättigheter och friheter för givna. Vi måste fortsätta vara redo för det otänkbara.

– Maja Hurtigh, 28 februari 2021

Står fred och demokrati under hot, i Europa?

Nobels fredspris 2021 tilldelades de två journalisterna Maria Ressa och Dmitry Muratov, med orden: ”för sina insatser att skydda yttrandefrihet, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”.

Årets båda pristagare är verksamma journalister i sina respektive hemland, Maria Ressa i Filippinerna och Dmitry Muratov i Ryssland, i sammanhang där de demokratiska idealen och yttrandefriheten står under hot. De två journalisterna driver faktabaserade, självständiga, och regimkritiska alternativ till vinklad media.

Norska Nobelkommittén menar att Maria Ressa och Dmitry Muratov är representanter för alla journalister som står upp för yttrandefrihetsideal i en värld där demokrati och pressfrihet möter ökad fientlighet och större motstånd.

I syfte att populärvetenskapligt och personligt präglat sätt förklara 2021-års Fredspris så tar jag avstamp i självaste kärnan av fredspriset, vilket i grund och botten handlar om värnandet av yttrandefrihet och demokrati.

Svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning

”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt”

Så lyder den andra meningen i den svenska grundlagen, efter den inledande proklamationen om att all offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Fri åsiktsbildning anges alltså, vid sidan av rösträtten, som en grundläggande förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Både i Sverige och andra länder motiveras rätten till fri åsiktsbildning primärt med dess centrala betydelse för den demokratiska processen.

Det handlar om ett starkt grundlagsskydd om budskap, och makten över tanken, menar statsvetaren och forskaren Olof Petersson, i boken Opinionsbildning.

Regeringsformens uppräkning av opinionsfriheter (och friheten till fri åsiktsbildning) innefattar inte bara yttrandefrihet och informationsfrihet, utan även rörelse- och mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.

Myndigheten för samhälle och beredskap pekar ut den egna staten som ett hot

Enligt Myndigheten för Samhälle och Beredskap (MSB) 2014 så är ett av målen för Sveriges säkerhet att värna om ”förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter”. Av förarbetena framgår att detta mål är liktydigt med att värna ”den demokratiska rättsstaten” och att upprätthålla ”tilltron till den demokratiska samhällsmodellen”.

Ändamålet är att garantera den fria åsiktsbildningen i politiska, religiösa och kulturella frågor från ingrepp från det allmänna. Här ingår bland annat tanke- och religionsfrihet, åsiktsfrihet, tryckfrihet, yttrandefrihet och mötesfrihet.

Till de grundläggande rättigheterna hör rätt till fysisk och mental integritet och förbud mot dödsstraff, tortyr och slaveri. Avsikten är att skydda individernas kroppsliga integritet och rörelsefrihet, exempelvis genom skydd mot frihetsberövanden och landsförvisning.

Övergrepp när det gäller fysisk integritet kan handla om dödsstraff, tortyr, försvinnanden eller godtyckliga frihetsberövanden.

Men det kan också handla om teknikens ökade möjligheter att kontrollera individernas rörelsemönster och handlingar, som kan innebära hot mot den personliga integriteten. Statens uppgift är att värna rättssäkerheten men regeringsformen erkänner också att rättssäkerheten kan hotas av staten själv. Flera av rättighetsparagraferna har formuleringen att den enskilde ska vara skyddad ”gentemot det allmänna”. Hotet från staten gäller särskilt den enskildes personliga integritet.

Demokratins existens vilar på rörelsefrihet och fri delning av information

En av grundförutsättningarna för demokratins existens är också rätten till att få röra sig fritt, samt fri delning av information och kunskap.

Det är lätt att ta våra demokratiska rättigheter för givna. Men sanningen är att den demokrati vi lever i har bara existerat under en kort period i historien, och är under ständigt hot.

Vi kan aldrig sluta kämpa för demokratiska rättigheter.

Det är värt att lyfta värdet av demokrati i relation till vaccinpass, och i ljuset av demokrati kan vi titta närmare på den frågan.

Vaccinpass – ett skydd eller ett hot?

Att vaccinpass är en tydlig inskränkning i den grundlagsfästa rörelsefriheten bekräftas av Titti Mattsson som är professor i professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.

– När man börjar inskränka något så blir steget kortare till nästa inskränkning, säger Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds Universitet.

– När man börjar inskränka något så blir steget kortare till nästa inskränkning, säger hon.

För att motverka ett sluttande plan med fler inskränkningar i rörelsefriheten är det viktigt att sätta en tidsgräns för hur länge den ska gälla, menar Titti Mattsson. Var den ska dras måste den medicinska expertisen bedöma, menar hon.

– Samtidigt kan man säga att vi alltid har en viss mån av rörelseinskränkning genom att man kanske inte har tillträde överallt på grund av ålder eller funktionsnedsättning.

Men frågan är om verkligen en till synes frisk människa kan likställas och begränsas i samhället som om denna har en funktionsnedsättning, till följd av att den inte vill ta en spruta?

I en tidig fas av pandemin, i mars 2020, skrev Brit Stakston, Mediestrateg och ansvarig utgivare av sidan Blankspot, att:

”I Sverige beslutade regeringen i mitten av mars 2020 att förbjuda sammankomster och evenemang med fler än 500 deltagare. Förbudet utökades den 29 mars till att gälla 50 personer och sträcker sig året ut. Detta är stora ingrepp i den grundlagsskyddade mötes- och rörelsefriheten och ett historiskt extraordinärt beslut.”

Senare kom den allmänna restriktionen och rekommendationen att handla om begränsningar till så lite som 8 personer. I december till februari 2021 var det lagstadgat om vaccinpass för att få vistas i offentligheten.

Så utökades ingreppen i den grundlagsskyddade mötes- och  rörelsefriheten ytterligare markant.

Den grundlagsskyddade mötes- och  rörelsefriheten under hot

Den 9 december 2021 skriver tolv jurister, i en debattartikel, i Expressen att: Signalen är tydlig: ”vaccinera dig, så återfår du dina friheter”

”Poängen med grundlagsskyddade rättigheter är att de gäller oavsett vad en majoritet i riksdagen eller en tillfällig folklig opinion ger uttryck för.

”Poängen med grundlagsskyddade rättigheter är att de gäller oavsett vad en majoritet i riksdagen eller en tillfällig folklig opinion ger uttryck för. I Belgien och Spanien har domstolar konstaterat att användningen av vaccinpass strider mot grundläggande fri- och rättigheter. I Texas och Florida har man varit proaktiva; där har särskilda direktiv meddelats som förbjuder krav på vaccinering i samhället.

Vaccinering är inte längre helt frivillig när individer som av olika anledningar valt att inte vaccinera sig utestängs, bokstavligen, från delar av samhället. Användning av vaccinationsbevis vilar dessutom inte på vetenskaplig grund. Det saknas en allsidig analys av åtgärdens proportionalitet och nytta. Samtidigt syresätts i media en onyanserad diskurs inom snäva åsiktskorridorer där saklig kritik sopas under mattan.

Vi, undertecknande (tolv) jurister, är av uppfattningen att var och en själv ska få äga rätten att på frivillig basis samtycka till medicinska ingrepp. Din kropp, ditt val.

Redan nu diskuteras det inom EU lagstadgade krav på vaccinering mot corona.

Och jag undrar: Vart är vi på väg?

Fredsprisets vinnare 2021

Maria Ressa har arbetat som journalist i Filippinerna i över 30 år. Där har hon enträget ägnat sig åt grävande journalistik om korruption, maktmissbruk och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. I juni 2020 dömdes Maria Ressa för ”cyberförtal” för brott mot den kontroversiella filippinska lagen mot it-brottslighet. Hon riskerar fängelse i upp till sextio år för domen och en rad andra åtal.

Dmitrij Muratov grundade tidningen Novaja Gazeta 1993, i Ryssland, och har sedan dess varit redaktör för den. Enligt Committee to Protect Journalists (CPJ) har minst sex av tidningens journalister, däribland Anna Politkovskaja, blivit mördade på grund av sitt arbete.

Leave A Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.