Mycket sker ständigt inom politiken. I somras infördes nya GDPR-lagen och än så länge kan vi inte vara helt säkra på hur lagen kommer att ge utslag, i realiteten. Med det sagt så vet vi därmed ännu ingenting om hur Sverige kommer tolka EU:s nya direktiv, om upphovsrätt på den digitala marknaden.

För hur lagar tolkas i praktiken tolkas ofta utifrån hur domare hanterar diverse ärenden, i rätten, och så vitt jag vet har inget ärende gällande GDPR-lagen nått domstolen än. Därmed vet vi ännu mindre om hur de nya EU-direktiven kommer tolkas till lagar i Sverige – så vad de kan resultera i kan vi endast spekulera i, än så länge.

Men visst kan vi redan nu gissa oss till vad alla dessa nya regler kan komma att innebära, i praktiken.

Europeiska Unionen hotar demokratin

EU:s nya direktiv om upphovsrätt och delningar på nätet har skapat ramaskri över hela internet. Personligen så kan jag se både tydliga fördelar och nackdelar med de nya EU-direktiven, i kapitel 11 och 13.

Upphovsrättsinnehavare får ökat skydd

En fördel handlar om att upphovsrätten skyddas, ytterligare. Detta kan gynna alla som på något sätt arbetar med något kreativt, såsom att skapa musik, konst, texter, videor, och så vidare.

Trots att lagarna om upphovsrätten är tydliga så har det väl på sätt och vis tidigare varit rena rama vilda västern på sociala medier hittills, där exempelvis musikers musik använts huvudlöst av var och varannan person online, utan att musikern på något sätt blivit arvoderad för att musiken använts. Därför ser jag positivt på att upphovsrätten stärks. Kanske vi till och med börjar värdera kultur och kreativitet högre, i och med detta? Kanske vi också värderar kunskap och information online högre, när de omfattas av priser, lagar och regler?

Att upphovsrätten stärks är därmed förstås delvis positivt, i mina ögon, men tillvägagångssättet för att skapa skyddet är kanske inte den mest optimala vägen framåt. Exempelvis hade man istället kunnat fokusera på att stärka upphovsrättsägares ställning i rätten och göra det lättare för upphovsrättsinnehavare att hitta olagligt användande av deras innehåll. Då hade upphovsrättsinnehavares arbete kunnat skyddas ytterligare, och deras verk hade kunnat skyddas utan att yttrandefriheten hade hamnat under hot. För ett öppet internet är oerhört viktigt för den demokrati som vi lever i idag. En demokrati som nu kan vara hotad.

Internetfiltret är censur

EU vill även införa regler om att alla medieplattformar som låter användare publicera innehåll måste ha ett censurfilter – alltså en slags teknisk scanning som läser av och stoppar uppladdningar av upphovsrättsskyddat material.

Med detta ”internetfiltret” så blir det exempelvis (fortsatt) olagligt att filma och dela med sig av konstupplevelser från en konsert. Men filtret är också tänkt att stoppa alla former av skildringar av exempelvis våld och terrordåd. Men vad kan detta innebära i praktiken, över tid? Vad vi uppfattar som terror idag kanske ses som hjältedåd i framtiden. Och vad händer när delningen av sådana skildringar blir olagliga att dela med sig av, via nätet? Det finns en stor risk för att viktig information om samhället går förlorad.

”Om man börjar filtrera medborgares ord i jakt på olagligheter, vad är då nästa steg? Det kanske låter bra när det handlar om upphovsrättsbrott, men vilka fler brott borde staten kontrollera och blockera så att de aldrig ens når nätet? Och ska verkligen sajter avgöra vad som är brottsligt?”, skriver Emanuel Karlsten, i Breakit.

Yttrandefriheten är alltså just nu i den Artificiella Intelligensens våld. I tekniska algoritmer som inte är skapade utav EU – utan av människor, som är färgade utav de värderingar hon har, och kulturen som hon lever i.

I ljuset av rätten till fri åsiktsbildning och delning av information – som är grundförutsättningar för ett demokratiskt samhälle – så kan de nya direktiven leda till mycket obehagliga konsekvenser.

Länkskatten är odemokratisk

Den så kallade ”länkskatten” har också varit omdebatterad, och direktivet kan innebära en mängd olika saker. Direktivet kan exempelvis innebära att medieplattformar är tvungna att betala för de rubriker och länkar som de använder sig av, på plattformarna.

Med andra ord så kan plötsligt allmän kunskap och hänvisningar till ursprungskällor (upphovsrättsinnehavare!) gå förlorad. Istället för att stärka delandet av kunskap så kan vi plötsligt stå inför en mängd problem gällande upphovsrätt som vi aldrig tidigare behövt stå inför.

”Internet som vi känner det kan vara dödat”

EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) skriver, i Sydsvenskan, att ”Internet som vi känner det kan vara dödat”. Han skriver också att ”Sammantaget är resultatet av onsdagens omröstning riktigt illa. Det gynnar bara stora etablerade aktörer på bekostnad av vanliga internetanvändare, forskare, småföretag och innovatörer. Lagstiftningen handlar om upphovsrätt, men det är egentligen pengarna som är det intressanta. De företag inom tidnings- och filmbranschen som lobbat kraftigt för förslaget har haft problem att hantera den nya digitala verkligheten, men istället för att ändra sina affärsmodeller och sätt att nå sin publik har de nu lyckats ändra lagstiftningen till sin fördel.”

Sen så är det förstås så att det i förstahand inte är privatpersoner som kommer drabbas utav dessa nya direktiv, utan det är främst företag. Men i en samtid då det alltmer talas om att alltfler förväntas bli egenföretagare så är det ändå ett relativt märkligt sätt att se på företagande. Och att skapa dessa lagar som ett svepskäl för att rädda journalistiken som den ser ut idag anser jag inte vara en rimlig grund att bygga lagar på.

Demokratin och yttrandefriheten under ytterligare hot

För mig är demokrati och yttrandefrihet en hjärtefråga, och en av grundförutsättningarna för demokratins existens är fri delning av information och kunskap – något som ju uppenbarligen kommer att begränsas i framtiden, inom EU. 

För ett år sedan uppmärksammade jag det problematiska med att EU väljer att tysta barnen, i min artikel ”Barn och unga borde få synas och höras fritt – även på nätet”, och reaktionerna över de begränsningar som EU ville lagstadga om, gällande barns närvaro på nätet, var få. (Alltså en artikel – enbart innehållande mina egna ord – som jag i framtiden kanske inte ens har rätt att länka till, utan att behöva betala en avgift för det.)

Nu väljer EU även att tysta och begränsa oss vuxna. Vad ska allt detta leda till? Kommer vi se att ytterligare gränserna flyttas fram, och ett alltmer aggressivt maktmissbruk ta vid?

Nu finns det en hög risk för att kultur, information och tidigare kunskaper – som vi innan har sett som självklara att kunna finna på nätet – går förlorade. Demokratin och yttrandefriheten står återigen under hot. Förut gällde det barn. Nu gäller det vuxna. Nu passar det kanske att bry sig?

Hur ser du på de nya lagarna?

Vad kommer de nya EU-direktiven leda till? Kan detta vara slutet på hur internet används idag?