Du påverkas också av dina känslor

Det är märkligt det där med känslor. Hur påverkade vi är av vad vi känner. Det är så lätt att tänka att vi är så rationella varelser och att vi inte alls påverkas av våra känslor. Men så händer nånting som gör att allt känns så mycket. Och gör så ont.

Alla styrs av sina känslor

Jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte var en känslostyrd människa. Men ända sedan jag läste att senaste forskningen kommit fram till att alla våra beslut är baserade på känslor – och att ingen levande människa ens kan ta beslut utan sina känslor – så har jag börjat uppskatta den egenskapen hos mig alltmer.

Jag läste en gång om en kvinna som på grund av en plötslig hjärnskada inte alls kunde ta några beslut överhuvudtaget på grund av detta. Hon kunde inte ens bestämma sig för att ta på sig sina strumpor på morgonen, eftersom det är människans känslocentra i hjärnan som styr våra beslut. Även de mest rationella besluten, som att ta på sig strumpor på morgonen.

Katarina Gospic, föreläsare och hjärnexpert, med en bakgrund som forskare vid Karolinska institutet, menar att ”Känslorna finns hos oss för att hjälpa oss att navigera i världen och avgöra vad som är viktigt och oviktigt”, enligt SVT.

Ingen människa är ”rationell”

Om jag är i stark kontakt med mina känslor och min moral, gör det inte då mig till en mer rationell människa än någon som går genom livet utan att känna något alls?

Därför irriterar det mig så mycket när Moderaterna positionerar sig som att de ska vara ”den vuxna i rummet” och ska föra ”rationella samtal”. Inte för att jag nödvändigtvis inte alltid sympatiserar med vad Moderaterna säger, utan för att just det uttrycket på ett vidrigt sätt förminskar alla typer av samtal som är rationella på riktigt – det vill säga alla typer av samtal som inte handlar om att man ska vara ”den vuxna i rummet” i ett rum som är fullt av jvligt vuxna människor.

Vad är rationellt om inte känslor?

För vilka vore vi egentligen utan känslor? Vi skulle aldrig bry oss om varken oss själva eller någon annan.

Vi skulle aldrig uppsöka vården för vår egen skull, vi skulle aldrig bry oss om att hjälpa en kompis till att få tag på en alvedon, vi skulle aldrig bry oss om en kollega som behöver hjälp, bry oss om ett barn som skriker eller om ett främmande barn som ligger sjuk i allvarlig cancer – som Janemarinas dotter Melina gör just nu, vilket har berört tusentals människor.

Men det bevisar sig ju därmed att människan är ganska så rationell i det känslosamma tillståndet.

Vi tycker att det är rationellt och rimligt att ett cancersjukt barn får toppkvalitativ vård oavsett om föräldrarna har pengar eller inte, här i Sverige. Vi tycker det är fullt rimligt att samla miljonbelopp till två föräldrar för att skänka till cancervården och -forskningen, ”bara” för att ett litet barn är sjukt.

Och det är ju ganska så rationellt. Tycker jag.

Jag kan ibland tycka att våra känslor är allt vi har som är rationellt. Och det visar inte bara forskningen – jag känner det också så in i bänken.

Kämpa, Melina!

Skickar massor av värme och styrka till plötsligt lilla cancersjuka dottern Melina, 4 år, och familjen.

Vill du också skänka pengar till barncancerfonden? Skänk pengar via Melinas insamling Melina – Älska livet.