Ta makten över orden!

Som medieprofil som skriver om kommunikation, sociala medier och feminism så har jag kanske varit ovanligt tyst i debatten om Svenska Akademien, och alla dess turer. 

Det finns två anledningar till min tystnad och det är på grund av att:

1. Jag har inte haft alla fakta och har inte heller kunnat ta reda på alla fakta. Därför så har jag varit försiktig med att uttrycka mig på ett sätt som jag hade kunnat komma att ångra senare.
2. Ilskan som jag har känt över detta har faktiskt varit förlamande och gjort mig nedstämd, snarare än att fått mig att känna styrka.

Det är inte roligt att varje dag påminnas om de hinder som jag, som kvinna, tvingas möta i min vardag, varje dag. Varje dag i veckan hade jag i ärlighetens namn hellre varit född som en vit man, för att slippa alla dessa yttre och inre konflikter som följer med min könstillhörighet. Dock så är jag förstås medveten om min ändå fördelaktiga position i samhället och tackar min lyckliga stjärna varje dag för att jag är just jag och slipper hantera många andra typer av förutfattade meningar, enbart baserade på mitt utseende.

Men jag har följt alla turer om Svenska Akademien och det råder väl ingen som helst tveksamhet om att den så kallade ”Kulturprofilen” har begått en hel del sexuella övergrepp och utnyttjat den makt han tidigare har haft förtroende för.

Mitt förtroende för Svenska Akademien är grusat ända ned till grunden.

Knytblusen en maktsymbol

Därför så har hashtaggen #knytblus kommit att handlat om otroligt mycket mer än om Sara Danius, för mig, och jag vet att jag inte är ensam om att känna så. 

Det är med beundran och värme i bröstet som har jag följt och deltagit i hashtaggen #knytblus. Det har jag gjort för att stå upp för mig själv, som kvinna, och för alla de kvinnor som genom århundraden har drabbats av den här typen av strukturella problem, och ändå fortsatt kämpa för kvinnors rättigheter.

Historiskt sett så har knytblusen länge varit en maktsymbol för kvinnor. Män visar sin makt genom sina slipsar och flugor, och genom att knyta en rosett runt halsen så illustrerar kvinnor nu hur fronterna aktivt flyttas fram. Knyblusen och rosetten har blivit en synlig och tydlig symbol för kvinnors ökande makt i samhället.

I kölvattnet av #metoo-rörelsen så har Danius blivit en symbol för alla tidigare tillfällen genom historien då kvinnor fått ta smällen för misstag och fel som begåtts av män.

Sägs det inte – finns det inte

Inom forskningen så betonas det ofta hur viktiga våra bild- och ordval är, när vi kommunicerar. 

Enligt professorer på Göteborgs Universitet så är det ofta så att vi inte är medvetna om strukturer och normer förrän vi sätter ord på dem, och att det därför är otroligt viktigt att vi sätter ord på företeelser så att vi får förmågan att kunna se och prata om dem.

”I samtal om jämställdhet, genus och genusteori används ord och begrepp, som kan behöva förklaras. Här nedan finns några sådana samlade i en ordlista. De flesta av dem finns också mer utförligt förklarade på annat håll på webbplatsen. […]

I samtal om jämställdhet och genus är det nära till begreppet feminism. Ordet har idag ofta en negativ klang och förnippas bland annat med kvinnomakt och manshat. Det kan finnas skäl att påminna sig att feminism står för uppfattningen att kvinnor ska ha full ekonomisk, social och politisk jämställdhet med mannen. Feminismens rötter kan spåras till slutet av 1700-talet och har under senare delen av 1900-talet givit inspiration till det politiska arbetet för kvinnors villkor och jämställdhet i vårt land. […]

Att vara genusmedveten innebär att vara medveten om sina egna och sin verksamhets föreställningar om kvinnligt och manligt, samt att se hur det påverkar verksamheten.”

– Jämställd förskola och skola

Inom forskningen och universitetsvärlden så är ord som ”genusmedveten”, ”normmedveten” och ”normkritisk” exempelvis ord som används flitigt för att förklara och synliggöra strukturer och normer i samhället.

Svenska Akademiens Ordböcker:

• SAOL – Koncentrerad ordlista med 126 000 ord
• SO – Ingående beskrivningar av 65 000 ord
• SAOB – Historisk ordbok med 500 000 ord

– Svenska.se

Jag antar att Svenska Akademiens ledamöter inte är medvetna om detta. Varken orden ”genusmedveten”, ”normmedveten” eller ”normkritisk” finns med i någon av Svenska Akademiens samtliga ordböcker.

Ord är makt

Dock så upplyste en vän mig (Tusen tack, Ellen!) om att det finns många faktorer som spelar in för att nya ord ska väljas in att stå med i SAOL, SO och SAOB.

Exempelvis baseras valen bland annat på vilka ord som används mest i dagstidningar. Mediearkivet är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress.

Som student på Göteborgs Universitet så råkar jag ju ha tillgång till allt innehåll på Mediearkivet. Och där kan vi förstås se att ”normkritisk” faktiskt är ett ovanligt förekommande ord i svensk press*…

*OBS!

”Ironi” betyder, enligt Svenska Ordboken: ”Skenbart ut­tryck för upp­skattning som i verkligheten inne­bär kritik eller hån”.

Ord ger makt

Men Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, SAOL, får också förslag på nyord via det digitala formuläret på länken: Nyordsförslag. 

Därför, min vän, så har jag en önskan och förfrågan till dig, som lyder: Kan vi alla göra en gemensam insats genom att gå in på länken och ange orden ”Genusmedveten”, ”Normmedveten” och ”Normkritisk” som nyord, till Svenska Akademiens ordlista över svenska språket?

Om vi alla gör en insats så blir vi svårare att ignorera, och därmed så blir dessa orden faktiska, nya ord, även enligt Svenska Akademien!

Varför? Därför att ord ger makt.

Ta makten över orden

Ge genusmedvetna, normmedvetna och normkritiska nyordsförslag till Svenska Akademien!