Vad händer när alla arbetar med sociala medier?

Vad händer egentligen när alla arbetar med sociala medier och medieplattformar? Vad händer när alla är influencers, brand ambassadors, marknadskommunikatörer och säljare? Vad händer då med det privata sociala medier-användandet?

Vad händer när alla arbetar med sociala medier?

För ett år sedan hävdade jag att 2018 var året då vi skulle börja lämna sociala medier för att socialisera mer in real life. Vad har hänt sedan dess?

När jag var på Almedalsveckan 2018 sa Emelie Mannheimer, Marknads- och Kommunikationschef för arkitektbyrån Tengbom, någonting som verkligen fick mig att stanna upp ett ögonblick. Mannheimer berättade att hon stöttar sina kollegor i uppmärksammade sidoprojekt för att skapa uppmärksamhet kring byrån, för att på så sätt skapa nya kontaktytor och uppdrag till byrån. Hon sa: ”Mitt mål med mitt jobb är att jag inte ska behövas. Om jag inte längre behövs på företaget så har jag lyckats med mitt jobb”. Vad Mannheimer menade var helt enkelt att hennes mål med hennes arbete är att genom att lära sina kollegor hur dem själva kan arbeta för att skapa uppmärksamhet kring byrån, för att på så vis inte längre behöva arbeta med företagets kommunikation. Hänger du med?

För två år sedan sa Robert Kalinagil – som då arbetade på reklambyrån Welcom, här i Göteborg, och idag arbetar inom Digital Marketing and Sales på Volvo – skämtsamt att: ”Snart så finns det väl inte längre journalister, utan till slut kommer alla kommunikatörer bara att skicka pressreleaser till andra kommunikatörer”. Vad han menade var ungefär att: Om vi skippar mellanhänderna kommunikatörer och journalister – när alla kommunicerar direkt med varandra via sociala medier istället – vem är det då vi egentligen försöker nå i vår kommunikation? Är det verkligen direktkontakt mellan ägare och kund som sker, eller är det något annat?

Och om nu alla på sociala medier är influencers, brand ambassadors och kommunikatörer, vad händer då med den (helt!) privata sociala medier-användaren, som agerar utan medvetet syfte och mål med sin kommunikation?

Är det nu vi lämnar sociala medier?

När vi idag alltmer kommunicerar mer och mer intensivt på sociala medier så blir det också alltmer självklart för företag att arbeta mer aktivt med sina egna sociala medier.

Men ju fler som anställs till kommunikations- och marknadsavdelningar för att sköta företags kommunikation, desto fler kanske också tenderar att successivt lämna sociala medier när det handlar om att använda det privat, för att mer skilja på privatlivet och arbetslivet? Och när alla s k ”vanliga” medarbetare dessutom förväntas arbeta som brand ambassadors i diverse employer branding-projekt – utöver sina vanliga arbetsuppgifter – vad händer då egentligen med det generella privata socialiserandet på nätet?

Ett möjligt resultat tror jag blir att allt färre använder sociala medier för privat bruk, när allt fler arbetar med sociala medier.

Nu lämnar vi sociala medier

Enligt Svenskarna och Internet så ökar sociala medier-användandet i alla åldersgrupper, utom bland barn och unga upp till 35 år, som istället har ett minskande Facebook-användande. Färre skriver inlägg och postar bilder, deltar i grupper och evenemang samt delar andras inlägg. Endast användandet av Facebooks app Messenger håller sig intakt.

Användandet av andra sociala medier, som exempelvis Instagram och Snapchat, fortsätter visserligen att öka, men trots allt i en sparsam takt. LinkedIn-användandet har helt stagnerat. Detta måste ju innebära att det generella sociala medier-användandet bland unga i Sverige minskar?

Och nu undrar jag om vi därmed precis har nått en vändpunkt, och närmar oss en verklighet där sociala medier-användandet blivit otrendigt.

Men vad innebär det egentligen, i praktiken?

What if the past is private, the present is public and the future is present?

”The future is private” stod det bakom Mark Zuckerberg när han den 30 april 2019 stod på scenen på Facebooks Facebook F8 Developer Conference. Och redan den 6 mars 2019 skrev Mark Zuckerberg:

”Over the last 15 years, Facebook and Instagram have helped people connect with friends, communities, and interests in the digital equivalent of a town square. But people increasingly also want to connect privately in the digital equivalent of the living room. As I think about the future of the internet, I believe a privacy-focused communications platform will become even more important than today’s open platforms. Privacy gives people the freedom to be themselves and connect more naturally, which is why we build social networks. […] I believe the future of communication will increasingly shift to private, encrypted services where people can be confident what they say to each other stays secure and their messages and content won’t stick around forever. This is the future I hope we will help bring about. ”

När alla som socialiserar på sociala medier är influencers, marknadskommunikatörer, säljare och så vidare – vart tar då den enskilda medborgaren vägen? Är det då vi alltmer sluter oss i slutna grupper, och privata samtal på Messenger, och endast kan nås via reklam i Messenger-flödet? Kommer vi därmed också snart övergå till reklamfria, interna forum, som exempelvis Slack – innan dem flödena också kommer börja fyllas med reklam? Vart tar den privata sociala medier-användaren vägen när alla arbetar med sociala medier?

Jag undrar om inte Colin Horgan har väldigt rätt när han skriver att: ”If we want the future to be private, Facebook can’t be the future.” Och jag undrar om allt fler kommer välja lämna sociala medier helt för att istället återgå till hur vi socialiserade under tiden före sociala mediers ingång. Eller?

Vad tror du?

Vad är framtiden för sociala medier? Finns det en framtid? Eller är det nu vi återgår till hur livet var före sociala medier?

Kanske det är dags att börja omvärdera vilka det är vi borde fokusera på att nå på sociala medier?