Maja Hurtigh

Medie- och Kommunikationsvetare

Prestationsprinsessa

I en av Influencers of Swedens senaste artiklar skriver Linda Engström att hon reagerar på den hårda konkurrensen och armbågandet som ibland uppstår Influencers emellan.

Engström menar att fler Influencers borde vara försiktiga med att låta prestationspassionen komma kollegor emellan. Att vi bör vara försiktiga med att behandla kollegor som konkurrenter.

Karriären framför allt

Så länge jag kan minnas har jag varit en prestationsprinsessa. Att uppnå känslan av att ha lärt mig något nytt – och att få se, svart på vitt, i höga betyg att jag är klok och smart – har alltid varit en underbar morot för mig.

I perioder har den goda egenskapen vänt sig mot mig och blivit en destruktiv del av mig. Under en period i  åttonde klass, exempelvis, studerade jag så mycket på dagarna och nätterna, och gjorde prov på prov, tills jag fick lunginflammation och blev sjukskriven i tre veckor, som följd…

För jag har alltid värderat passion och prestation högre än min egen hälsa. Ja, faktiskt högre än det mesta annat.

Men sedan jag fick barn har jag fått lära mig att prioritera annorlunda. Dels prioriterar jag annorlunda gällande min egen hälsa, men framförallt prioriterar jag kanske annorlunda på grund av att jag prioriterar min sons hälsa mycket högre än något annat i mitt liv. Min son är den viktigaste personen i mitt liv, och jag älskar honom över allt annat. Hade någon bett mig hoppa utför ett berg efter min son så hade jag gjort det, utan att tveka. Är han sjuk så ser jag till att han får vara hemma och vila upp sig, på ett eller annat vis.

Det har i sin tur lärt mig något annat viktigt om mig själv och om hur jag vill leva mitt liv. Och det viktigaste jag har lärt mig hittills är att allt och alla som på något sätt hotar mig eller min sons hälsa är inte värda min tid.

Diamanter framför allt

När jag läser Linda Engströms ord om konkurrensen och armbågandet som finns Influencers emellan så känner jag igen vad hon beskriver.

Genom åren så har jag mött många som avundat mig och vad jag gör – oavsett vad jag har ägnat min tid åt. Allt jag gör kan säkert se glammigt och härligt ut på ytan, eftersom jag ofta är engagerad i vad jag gör. Många har velat ta del av kakan.

Jag är ofta en generös person, och har många gånger varit för generös. Hitintills har många försökt utnyttja eller såra mig medvetet, under min Influencer-karriär, i syfte att antingen nyttja eller sänka mig för att på så vis skapa sig själva fördelar. Jag har självklart blivit otroligt ledsen och sårad. Varje gång. Men om det är något som mitt förflutna har lärt mig så är det att prioritera.

Idag väljer jag bort de som försöker utnyttja och såra mig, medvetet. De är inte värda min tid och uppmärksamhet, hur fina deras lovord och titlar än må vara. Slippriga sandkorn är ingenting för mig. De letar sig in i alla vrår, gör ingen nytta och är svåra att rensa bort.

Men de som jag verkligen tycker om och bryr mig om, och som själva tydligt visar att de också bryr sig om och vill mig väl, de vårdar jag väl. För de fina och starka relationerna jag har i mitt liv, som står sig starka år efter år, betyder otroligt mycket för mig. Dessa personer och relationer försöker jag vårda och bära som de diamanter de är.

För jag har lärt mig att bra relationer är ovärderliga, och de jag har betyder allt för mig.

Hur prioriterar du?

Vilka personer är viktiga i ditt liv? Vem skulle du kunna hoppa utför berg för?


Malin ”Göteborgsmamman” Granat är en fantastisk, underbar person, nära vän och influencer som alltid peppar, utmanar och inspirerar mig till att nå nya, oväntade höjder! ❤️

Angelica Sollander är en nära vän till mig sedan barnsben, och har alltid funnits för mig i vått och torrt ❤️ Hon är konstnären som inspirerar och påminner mig om vad som är viktigt i livet!

Ilona da Silva är barndomsvännen och ledaren som gör precis allt roligt och lustfyllt, talar klarspråk och som alltid inspirerar mig till att vara den bästa versionen av mig! ❤️ 

A girl’s best friend

Jag har också den stora äran att få ha flera ovärderliga diamanter i mitt liv, även om inte alla är aktiva på sociala medier. Jag hoppas ni alla vet och känner vilka ni är!

Jag är också övertygad om att du som läser här också är en diamant. Tusen tack för allt du ger mig, i mitt liv! 💎

Let’s be lonely together

I en värld som snurrar allt fortare så har jag hittat en allt starkare mening med att stanna upp då och då och reflektera.

Jag är en person som behöver tid för reflektion för att rensa mina tankar och kunna må bra i min vardag. En slags tid för återhämtning och reflektion som jag inte mår särskilt bra över att vara utan.

Och ju äldre jag blir – desto mer har jag lärt mig att respektera och uppskatta hur jag är, och hur jag skiljer mig från andra.

HSP – Highly Sensitive Person

Highly sensitive person, eller HSP, är ett karaktärsdrag, som också omnämns som högkänslig eller högsensitiv. Begreppet myntades av forskare år 1996.

20 procent av världens befolkning är HSP-personer. Studier visar att högkänsliga personer visar högre aktivitet än icke-högkänsliga i hjärnområden som är associerade med medvetenhet, känslighet/gensvar, empati, samt planering av handlingar.

Personer som betecknas som högkänsliga har en större känslighet för subtila stimuli, och djupare kognitiva bearbetningsstrategier.

Wikipedia

Men det var kanske när jag läste om begreppet ”HSP, Highly Sensitive Persons”, som jag på riktigt insåg att jag faktiskt är annorlunda, jämfört med många andra.

Det var då jag insåg att jag behövde anpassa mitt liv till hur jag faktiskt är, och inte till den jag förväntades vara.

Högkänslig konstnär

Jag är en högkänslig person. För att kunna beskriva för andra hur jag fungerar så brukar jag förklara att jag är introvert, även om jag oftast upplevs som extrovert.

För mig innebär högkänsligheten att jag efter varje socialt möte behöver mycket tid för återhämtning, eftersom jag upplever fler intryck än en genomsnittlig person gör. Jag förstår att det kan låta helt galet, men det är så som jag har lärt känna mig själv och min omgivning genom åren.

Tröttheten kommer av att jag kan läsa av situationer och sammanhang på ett sätt som många andra saknar förmågan till att göra. När andra säger att de också är HSP-personer så blir jag nästan nervös av att vara i närheten av dem eftersom jag förstår att de också tar in fler intryck och även läser av mig mycket bättre än vad många andra gör.

Det kanske låter högdraget av mig att beskriva mig själv såhär, men att vara annorlunda än de flesta innebär också att världen inte riktigt är anpassad till hur jag är – vilket innebär en daglig ansträngning för mig som andra inte behöver möta.

Musicerande som helar

När jag studerade klassisk sång på heltid så älskade jag timmarna i övningsrummet. 

För mig så har musiken alltid varit ett sätt för mig att skärma bort allt annat och återkoppla mig till mig själv. Att rensa mig själv intensivt för att sedan fortsätta arbeta lika intensivt.

Att stå på scen har jag aldrig uppskattat särskilt mycket – mer än det fokus som drabbar alla på scenen samtidigt, tack vare publikens närvaro. Men medan jag upplevde att andra övade och levde för de ögonblick de fick sjunga inför publik så var det tvärtom för mig. Jag levde för mina timmar i övningsrummet, och tiden på scen var något nödvändigt ont jag var tvungen att leverera till andra för att få leva resterande tid på det sättet som jag ville leva. Tiden på scenen var det jag betalade för att få fortsätta  utmana mig själv och utvecklas bakom scen.

Wake me up

”So wake me up when it’s all over
When I’m wiser and I’m older
All this time I was finding myself, and I
Didn’t know I was lost”

Så allteftersom jag studerade musik på allt högre nivå insåg jag att jag hade börjat skapa mig ett liv som jag aldrig skulle kunna tycka om. Det var med den insikten som jag istället började satsa på att använda min kreativitet, mitt strategiska tänkande och mina förmågor till att uttrycka mig i skrift till en annan slags karriär – till att vara där jag är idag. För att inte bara skapa mig en profession jag skulle tycka om – utan också ett liv jag skulle vilja leva.

Framgångsrik och fokuserad

Att bara finnas till och flyta med strömmen, generellt sett, har aldrig varit ett möjligt sätt för mig att leva.

När andra arbetar, halvt närvarande, i 8 timmar så producerar jag ofta lika mycket på 2 timmar – fullt närvarande och fokuserad. Inte för att det är sådan jag vill vara (tro mig, jag har försökt vara annorlunda), utan för att det helt enkelt är så som jag är som person. Min startsträcka till att få saker gjorda kan kanske vara längre, eftersom jag bearbetar information och intryck under en längre tid, men när jag väl gör saker så blir de grundligt gjorda på kort tid, och med inslag av typer av reflektioner som andra sällan gör.

Forskning visar att det är en framgångsfaktor att vara fokuserad och närvarande, så det är knappast en egenskap att vara ledsen över att ha. Och även om jag tycker att det kan kännas frustrerande ibland att vara annorlunda, så är det ändå egenskaper jag försöker uppskatta att jag har idag.

Men att vara fullt fokuserad och närvarande i 8 års tid, i sträck – utan inplanerad tid för återhämtning – är helt enkelt en ekvation som inte går ihop i mitt huvud. Och förmodligen inte för särskilt många andra heller.

Omänskligt liv

När jag ser dokumentären med Avicii så förfäras jag både över hur andra behandlat honom och hur han själv länge tillät sig behandlas. För alla lyssnar på Avicii, men ingen lyssnar på Tim. Inte ens Tim själv.

Tim Bergling säger i ett klipp, i dokumentären om honom, att han precis har läst en bok och insett att: ”Jag är introvert”.  När jag hör Tim berätta om sig själv och låta så exalterad över att han insett att han är introvert så känner jag instinktivt att han också är en HSP-person, och inser vilken enorm påfrestning han genomlevt under så otroligt lång tid.

Han stannar aldrig upp och reflekterar över hur han mår. Han verkar ständigt vara omgiven av andra (som inte hör och ser honom som den han är) och verkar sällan ha tid för att återhämta sig från alla intryck. Istället verkar det vara medicin och alkohol som håller honom uppe.

Att kunna leva på musiken och artisteri idag innebär ofta långa resor och mycket framträdanden. Jämfört med ABBA – som turnerade i 7 månader (sammanlagt!) under 10 år och sedan aldrig mer, under en hel livstid – så är Tim Berglings över 850 framträdanden på 6 år helt sinnessjuka.

Tim Berglings liv – som det illustreras i dokumentären – ser ut som helvetet på denna jord, för mig. Att ständigt vara omgiven av människor och ständigt vara på resande fot kan inte vara ett hälsosamt sätt att leva för någon. Men att dessutom vara en känslig konstnärssjäl som upplever det – ständigt omgiven av andra som försöker manipulera honom – det är ett omänskligt sätt att leva.

Let’s be lonely together

”I might hate myself tomorrow but I’m on my way tonight
Let’s be lonely together
A little less lonely together”

Kanske insåg Tim aldrig vem han egentligen var privat, och hur mycket återhämtning han egentligen behövde för att kunna må bra. Eller så var det precis de insikterna som fick honom att känna att han inte hade en alternativ väg ur det livet som han själv och andra skapat åt honom. Att han inte skulle kunna hitta ett annat, meningsfullt sätt att leva på.

Behandla dig själv som du behandlar andra

Tim Berglings tragiska bortgång påminner mig om hur viktigt det är att vi ständigt försöker ta hand om oss själva och våra närmaste på bästa tänkbara vis.

Tims avslutade liv påminner mig om hur viktigt det är att vi alla omger oss av personer som är omtänksamma och tar hand om varandra, men också om hur viktigt det är att försöka leva ett liv som vi själva verkligen mår bra av – och inte ett liv som vi tror att vi mår bra av.

Det påminner mig också om hur otroligt viktigt det är att vi riktar fokus inåt då och då och bestämmer vår riktning utifrån våra inre kompasser, och inte yttre kompasser.

Mina vänner, ta hand om er! Försök lyssna på den inre rösten som talar om för dig vad du behöver – och försök känna styrkan att välja bort det, den eller de som inte ger dig det du behöver.

Hur har dina tankar gått om Tim ”Avicci” Berglings tragiska bortgång?

Ta makten över orden!

Som medieprofil som skriver om kommunikation, sociala medier och feminism så har jag kanske varit ovanligt tyst i debatten om Svenska Akademien, och alla dess turer. 

Det finns två anledningar till min tystnad och det är på grund av att:

  1. Jag har inte haft alla fakta och har inte heller kunnat ta reda på alla fakta. Därför så har jag varit försiktig med att uttrycka mig på ett sätt som jag hade kunnat komma att ångra senare.
  2. Ilskan som jag har känt över detta har faktiskt varit förlamande och gjort mig nedstämd, snarare än att fått mig att känna styrka.

Det är inte roligt att varje dag påminnas om de hinder som jag, som kvinna, tvingas möta i min vardag, varje dag. Varje dag i veckan hade jag i ärlighetens namn hellre varit född som en vit man, för att slippa alla dessa yttre och inre konflikter som följer med min könstillhörighet. Dock så är jag förstås medveten om min ändå fördelaktiga position i samhället och tackar min lyckliga stjärna varje dag för att jag är just jag och slipper hantera många andra typer av förutfattade meningar, enbart baserade på mitt utseende.

Men jag har följt alla turer om Svenska Akademien och det råder väl ingen som helst tveksamhet om att den så kallade ”Kulturprofilen” har begått en hel del sexuella övergrepp och utnyttjat den makt han tidigare har haft förtroende för.

Mitt förtroende för Svenska Akademien är grusat ända ned till grunden.

Knytblusen en maktsymbol

Därför så har hashtaggen #knytblus kommit att handlat om otroligt mycket mer än om Sara Danius, för mig, och jag vet att jag inte är ensam om att känna så. 

Det är med beundran och värme i bröstet som har jag följt och deltagit i hashtaggen #knytblus. Det har jag gjort för att stå upp för mig själv, som kvinna, och för alla de kvinnor som genom århundraden har drabbats av den här typen av strukturella problem, och ändå fortsatt kämpa för kvinnors rättigheter.

Historiskt sett så har knytblusen länge varit en maktsymbol för kvinnor. Män visar sin makt genom sina slipsar och flugor, och genom att knyta en rosett runt halsen så illustrerar kvinnor nu hur fronterna aktivt flyttas fram. Knyblusen och rosetten har blivit en synlig och tydlig symbol för kvinnors ökande makt i samhället.

Rödhårig kvinna i knytblus

I kölvattnet av #metoo-rörelsen så har Danius blivit en symbol för alla tidigare tillfällen genom historien då kvinnor fått ta smällen för misstag och fel som begåtts av män.

Sägs det inte – finns det inte

Inom forskningen så betonas det ofta hur viktiga våra bild- och ordval är, när vi kommunicerar. 

Enligt professorer på Göteborgs Universitet så är det ofta så att vi inte är medvetna om strukturer och normer förrän vi sätter ord på dem, och att det därför är otroligt viktigt att vi sätter ord på företeelser så att vi får förmågan att kunna se och prata om dem.

”I samtal om jämställdhet, genus och genusteori används ord och begrepp, som kan behöva förklaras. Här nedan finns några sådana samlade i en ordlista. De flesta av dem finns också mer utförligt förklarade på annat håll på webbplatsen. […]

I samtal om jämställdhet och genus är det nära till begreppet feminism. Ordet har idag ofta en negativ klang och förnippas bland annat med kvinnomakt och manshat. Det kan finnas skäl att påminna sig att feminism står för uppfattningen att kvinnor ska ha full ekonomisk, social och politisk jämställdhet med mannen. Feminismens rötter kan spåras till slutet av 1700-talet och har under senare delen av 1900-talet givit inspiration till det politiska arbetet för kvinnors villkor och jämställdhet i vårt land. […]

Att vara genusmedveten innebär att vara medveten om sina egna och sin verksamhets föreställningar om kvinnligt och manligt, samt att se hur det påverkar verksamheten.”

– Jämställd förskola och skola

Inom forskningen och universitetsvärlden så är ord som ”genusmedveten”, ”normmedveten” och ”normkritisk” exempelvis ord som används flitigt för att förklara och synliggöra strukturer och normer i samhället.

Svenska Akademiens Ordböcker:

  • SAOL – Koncentrerad ordlista med 126 000 ord
  • SO – Ingående beskrivningar av 65 000 ord
  • SAOB – Historisk ordbok med 500 000 ord

Svenska.se

Jag antar att Svenska Akademiens ledamöter inte är medvetna om detta. Varken orden ”genusmedveten”, ”normmedveten” eller ”normkritisk” finns med i någon av Svenska Akademiens samtliga ordböcker.

Svenska Akademien Svenska Akademien Svenska Akademien

Ord är makt

Dock så upplyste en vän mig (Tusen tack, Ellen!) om att det finns många faktorer som spelar in för att nya ord ska väljas in att stå med i SAOL, SO och SAOB.

Exempelvis baseras valen bland annat på vilka ord som används mest i dagstidningar. Mediearkivet är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress.

Som student på Göteborgs Universitet så råkar jag ju ha tillgång till allt innehåll på Mediearkivet. Och där kan vi förstås se att ”normkritisk” faktiskt är ett ovanligt förekommande ord i svensk press*…

*OBS!

Ironi” betyder, enligt Svenska Ordboken: ”Skenbart ut­tryck för upp­skattning som i verkligheten inne­bär kritik eller hån”.

Ord ger makt

Men Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, SAOL, får också förslag på nyord via det digitala formuläret på länken: Nyordsförslag

Därför, min vän, så har jag en önskan och förfrågan till dig, som lyder: Kan vi alla göra en gemensam insats genom att gå in på länken och ange orden ”Genusmedveten”, ”Normmedveten” och ”Normkritisk” som nyord, till Svenska Akademiens ordlista över svenska språket?

Om vi alla gör en insats så blir vi svårare att ignorera, och därmed så blir dessa orden faktiska, nya ord, även enligt Svenska Akademien!

Varför? Därför att ord ger makt.

Ta makten över orden

Ge genusmedvetna, normmedvetna och normkritiska nyordsförslag till Svenska Akademien! 

Kommunikationstrenden 2018

Förra året så förutspådde jag vad som skulle komma att bli den stora kommunikationstrenden, år 2017.

Min trendspaning för år 2017 handlade om att verkliga, fysiska möten och events skulle komma att trenda. Över ett år har nu passerat och det är dags för reflektion. Är verkliga, fysiska möten fortfarande en stigande trend? Vad är effekterna av trenden? Vad kommer effekterna resultera i? Finns det fler anledningar till hur vi kommer kommunicera, år 2018?

Vad är den stora kommunikationstrenden för år 2018?

Fysiska möten i fokus

Ja, fysiska, verkliga möten har stått i centrum för hur vi vill socialisera, under år 2017. Och den stigande trenden står sig fortfarande stark. 

Events har haglat och strösslats runt alla hörn. På LinkedIn så har exempelvis det sociala nätverket LunchIn –  som organiserar luncher med människor i alla yrkeskategorier – haft enormt stora framgångar, i hela Sverige. Nätverket tog sin första form redan i juni och finns väl nu i så gott som alla städer i Sverige.

Idén om att individen är starkast har fått sig en törn och idag formulerar även framgångsrika organisationer värdegrunder som signalerar att vi är starkast tillsammans. Även offentliga verksamheter fokuserar på att skapa en starkare vi-känsla och gemenskap i samhället, och idéer om medborgardialoger trendar i kommuner.

Sociala medier ger efter

Längtan efter mer verkliga, sociala möten har gett effekter på hur sociala medier-plattformer agerar. 

Längtan efter verkliga möten har – i kombination med ny teknik – i sin tur resulterat i att Facebook nu försöker främja mer interaktioner, vänner emellan. Numera premierar algoritmerna sociala interaktioner mellan vänner, och livesändningar via video.

Facebook har dessutom skruvat ned sina algoritmer, för företag. Företag har fått en dramatiskt minskande synlighet på sociala medier.

Stora Kommunikationstrenden 2018

Verkliga möten i fokus

Den stora kommunikationstrenden för år 2018 menar jag handlar om att längtan efter mer verkliga, sociala möten ger fortsatta effekter på hur vi använder sociala medier-plattformer, och hur sociala medier-plattformer använder sig av dessa nya impulser. 

En trend är att vi använder oss mer av rörlig bild – både genom konsumtion och genom användande. Men det finns också en stark mottrend till sociala medier, som handlar om att det blir trendigt att inte vara aktiv på sociala medier alls.

Parallellt med att vi mer använder oss av sociala medier till att se mer på rörlig bild och interagera med vänner (på exempelvis Messenger) med rörlig bild så är en stark mottrend också att inte vara närvarande på sociala medier. Forskning visar exempelvis att psykisk ohälsa ökar och sociala medier anses ofta vara en bov i dramat. Vi vill nu bort från det tillrättalagda och ”perfekta”, till förmån för mer verkliga, sociala interaktioner.

I takt med att nya grupper och grupperingar för människor skapas så kommer vi också att interagera mer med de nya relationerna som skapas eller förstärks, men mer utanför den digitala sfären. Och de relationer vi vill hålla vid liv, digitalt, kommer ske alltmer med rörlig bild.

Storebror ser dig

Men varför skulle sociala medier vilja främja umgänge utanför sociala medier? Är det verkligen enbart av ren godhet som detta nu plötsligt händer? 

Det här kan komma att låta väldigt konspiratoriskt, men jag är övertygad om att tillvägagångssättet att få folk att interagera mer med varandra gynnar Facebook till att kunna skapa bättre metoder till att kunna lyssna av sina användare.

”… Om du precis stått och pratat med din kompis som sett ett par snygga röda manchesterbyxor i en affär – då skulle du ju såklart reagera på om en annons för röda manchesterbyxor plötsligt dök upp på din Facebook, eller hur?

Så då skulle det ju kunna kännas som att Facebook måste ha lyssnat på din konversation. Men i själva verket så är det kanske helt logiskt att du fick annonsen för att många personer som liknar dig (samma ålder, boendesituation, gillar samma saker) köpt röda manchesterbyxor. Olika mönster ledde helt enkelt Facebooks artificiella intelligens till att tro att denna reklam var relevant för dig.”

Elin Häggberg – Teknifik 

Många ställer sig helt emot antagandet att Facebook skulle lyssna av sina användare – a la ett ruskigt Storebror ser dig-koncept. Men jag tänker att det är ett väldigt naivt tankesätt. För varför skulle sociala medier inte granska och övervaka sina användare?

Fysiska möten stimulerar verkliga samtal

Facebook har tidigare hittat ett ultimat sätt för att kunna samla information om människor via det skrivna ordet, men nu vill de alltså försöka förmå oss till att dessutom prata mer med varandra via sociala medier, och i verkligheten. 

För hur ska Facebook kunna komma människor riktigt nära om de inte kan se vad människor tänker, av de som inte själva interagerar, utan endast bombas av intryck från företag på sociala medier? Ett utmärkt sätt för att kunna uppnå detta är förstås genom att tvinga människor till att prata mer med varandra.

Och genom avlyssning skapas en omedelbar närhet som är svår att skapa om vi inte också interagerar med andra. Därför behöver Facebook att vi umgås mer, även bortanför sociala medier.

Men hur i hela friden skulle Facebook kunna uppfatta och organisera det sagda ordet?

Storebror hör dig

Redan idag finns det företag som erbjuder företag omvärldsbevakning av det sagda ordet.

Det som sägs på sociala medier samlas och kategoriseras effektivt av företag, som gör det enkelt för andra personer och företag att samla in information om vad som sägs om dem. Så varför skulle inte Facebook kunna göra detsamma med alla samtal som förs på sociala medier – och i verkligheten?

Skillnaden här är bara att Facebook inte behöver ta omvägar till lyssnandet genom att scanna av Youtube, Facebook, radio, och så vidare. Facebook ÄR den direkta lyssnaren, utan att behöva mellanhänder. Självklart bevakas vi av företag, idag. Och så länge de inte delar ALL information om varje individ så kan de fortfarande så småningom sälja den opersonliga informationen till företag OCH fortfarande skapa perfekt skräddarsydd reklam till varje enskild individ.

Foto: Tomasz Bazylinski

Att finnas på Facebook innebär att vi godtar konstant övervakning. Att äga en smartphone innebär att vi godtar övervakningen. Att äga en TV (som också ofta är utrustade med en webbkamera) innebär att vi godtar övervakningen.

Storebror hör dig. Frågan är vem storebror är. Och vad han tänker göra med dig.

Hur går dina tankar om ämnet?

Håller du med mig? Är det möjligt att Facebook – tillsammans med andra företag – övervakar oss ständigt idag? Eller är det en fullständig omöjlighet? Dela gärna med dig av dina reflektioner!

Från dröm till verklighet

I slutet av förra sommaren så började jag söka praktikplats, inför våren 2018! Flertalet möten planerades och bokades in under hösten, och jag fick chansen att träffa många fantastiska personer.

Bara genom att besöka olika företag och byråer så känner jag att jag har lärt mig otroligt mycket om olika sätt att arbeta med kommunikation, och det absolut roligaste och mest lärorika som jag upplevde i höstas var alla dessa inspirerande möten! Om jag hade kunnat så hade jag förstås velat vara en längre tid hos alla som jag fick chansen att träffa.

Det blev en svår uppgift att slutligen faktiskt välja praktikplats. Till syvende och sist fick jag lov vara selektiv, så när jag väl valde praktikplats utgick jag från vad jag kände att jag vill lära mig mer om nu, under våren 2018!

En dröm ger åt tanken vingar

Så vart kommer jag att göra min praktik, våren 2018? Blev min dröm om praktikplats på en kommunikationsbyrå sann? 

Kommunikationsbyrån som jag kommer praktisera hos, nu i vår, är Creuna! Creunas huvudsakliga fokus är på digitala strategier, och eftersom jag när ett stort intresse för det så känns det här som helt rätt väg för mig att gå, nu i vår.

”I Sverige har vi två kontor, ett i Stockholm och ett i Göteborg. Här avlöser projekt, kunder och möten varandra och våra uppdrag sträcker sig från digitala strategier som förändrar våra uppdragsgivares organisationer och arbetssätt, till teknisk vägledning, utveckling, design och innehållsarbete för stora webbplattformar. Addera digitala koncept och strategiskt arbete med sociala medier så har du täckt in en stor del av allt det vi sysslar med dagligen.”

Creuna

Jag hade hört väldigt mycket gott om Creuna innan jag sökte mig dit, och efter mina egna möten med Creuna så har även jag ett väldigt gott intryck av både företaget och alla som arbetar där!

TACK!

Tusen tack, Anna Lindqvist och Sara Persson, för er tilltro till mina förmågor!

Nu när praktikperioden närmar sig med stormsteg så känner jag mig helt fantastiskt glad och förväntansfull inför vad som komma skall! Min stora förhoppning är att jag både kommer lära mig många nya saker, men också kunna bidra med nya perspektiv under min tid hos er.

Drömmen om praktikplats på en kommunikationsbyrå är stark 

Och stort TACK också till dig, som under hösten hjälpte mig på min väg mot min dröm! 

Startskottet till mina ansökningar inleddes ju med att jag publicerade artikeln ”Drömmen om praktikplats på en kommunikationsbyrå är stark”, i slutet av sommaren 2017.  Tack vare ditt engagemang – med att gilla, dela, tipsa och rekommendera – så blev min dröm sann.

Nu är det hög tid för nya kunskaper att ta form – och för nya drömmar att ta vid!

« Äldre inlägg

© 2018 Maja Hurtigh

Tema av Anders NorenUpp ↑